min pligt att göra det och jag lyssnar med
den största uppmärksamhet till era ord . ..
Tala!
— Som ni vet var luften mycket tung
den förlidna natten, — började mekanisten, —
och jag kände mig tillintetgjord af trötthet
och hetta . . . utmattad till både kropp och
själ insomnade jag på en stol framför mitt
arbetsbord . . . Hastigt väcktes jag likväl af
skenet af en blixt och jag varseblef då fram-
för mig en man som jag aldrig sett förr och
hvars halfva ansigte var betäckt af ett tjockt
svart skägg .. .I första ögonblicket trodde
jag att denna man hotade mitt lif och jag
beredde mig till försvar då han skyndsamt
lugnade mig med en åtbörd . . . Jag frågade
honom om hvem han var: Jag är en för-
synens utskickade, — svarade han, — Jag
kommer för att rädda er . . . jag känner er
och intresserar mig för er . . . jag vet att ni
har skulder, att ni hotas af bysättningshäktet
och ändamålet med min hitkomst är att skän-
ka er friheten? . . . Med detsamma lade han
på mitt arbetsbord fyra banknoter på tusen
francs hvardera . .. Erkänslan qväfde mig,
jag fann inga ord för att tacka honom ..-.
jag kunde endast framstamma osammanhän-
gande meningar . . . han afbröt mig, jag be-
svor honom att åtminstone säga mig sitt namn,
men han vägrade det och sade mig farväl...
Se der sanningen, min herre, hela sanningen.
— Och försvann denane man på samma
sätt som han kommit, såsom en uppenbarelse?
frågade domaren.
— Nej, jag öppnade dörren för honom
och lyste honom utför trappan.