ärenden, enligt gällande påbud böra till den-
na embetsmyndighet ingifvas, icke blifva till
pröfning upptagna, i händelse de med posten
insändas, utan böra sådana handlingar antin-
gen af person, som vederbör, eller genom
ombud inlemnas.
Man borde kunnat vänta annat af en så-
dan landshöfding som grefve Cronstedt. Hvar-
för kunna landshöfdingeembetena icke följa
riksbankens och telegrafverkets goda exempel?
Hvarföre skall allmänheten betungas med dry-
ga kommissionsarfvoden eller spilla tid på att
sielf resa in till residenset med inlagor?
Vatlmet verkar det visserligen.
I Hedemora har man, färsäkrar stadens tid-
ning, på somliga krogar bränvin af sådan egen-
skap att ju mera man super deraf, desto nyk-
trare blir man. — Detta tyckes vara annat
än det vidt beprisade Falubränvinet: men för-
hållandet kan förklaras genom en blick på
kartan, som visar att Hedemora ligger vid
ett ställe af Dalelfyen, der denna utvidgar sig
till en sjö.
Cenfraldirektionen för Smålands
enskilda bank har i Jönköpingsbladet förkla-
rat, att då den lät hr Joh. Holm få 240,000
rdr var det långt innan den erhållit någon
anledning att misstro hans redbarhet och so-
liditet. Genast efter det centraldirektionen fått
skäl till misstanke i detta hänseende, afsän-
des telegram till direktionerna vid samtlige
afdelnings- och kommissionskontoren med fö-
reskrift att remittera tillgängligt mynt i riks-
bankens eller andra bankers sedlar till Stock-
holms enkilda bank, och således icke till hr
Holm.
FLefnaudssättet i Wermland. Vid
den af en Skåning lemnade beskrifningen öf-
ver huru man lefver och badar sig i Werm-
land, anmärker Wermlands-Posten, att han
synes tydligen förirrat sig i djupet af Werm-
lands finnskogar, emedan ett dylikt lefnads-
sätt icke passar in på några andra delar af
denna provins.
FLandföruksmölfemn. En fråga är
från Skaraborgs län väckt om gemensamma
landtbruksmöten för Örebro, Skaraborgs, Elfs-
borgs och Göteborgs län, en fråga som skall
af deputerade från de olika länens förvalt-
ningsutskott beredas. Dock är det väl icke
antagligt att något gemensamt möte kan i år
komma till stånd, helst det stora Malmö-mö-
tet absorberar landtbrukarnes uppmärksamhet.
Betraktelser. I Nerikes Allehanda
läses följande: En piga, Carolina Bergstedt i
Grythyttehed, som den 12 i sistl. dec. månad
födt barn och lagt det bland halmen å en
ladugårdsskulle, der hennes kamrater påträffat
detsamma, ännu vid lif, dömdes vid urtima ting
med Grythytte härad den 12 jan. till sex må-
naders straffarbete och affördes till cellfängel-
set i Örebro. Carolina ernade låta sitt barn
omkomma, och hon undergår nu sitt straff!
derför. Detta är i sin ordning, om än med
skäl kan spörjas, huruvida brottets angifvande
hos allmän åklagare var så nödvändigt, då!
olyckan, desto bättre, förekoms, och förmildran- :
de omständigheter förefunnos. Men — här
gör sig sjelfmant en annan fråga: hvad får:
förföraren för straff? Måhända känner han
stundom ett styng i sitt inre så vida han ej
har ett alltför rymligt samvete; — ingen-
ting annat. Han innehar kanske sin förra
plats; men hans rätta plats vore nu stundom
knäböjande vid fängelsedörren till sin flickas
cell. Förförarne gå fria. De förskjutas ej af
sina medmenniskor; deras heder är ej fläc-
kad; de såras icke af rättvisans svärd; de
undgå föraktet och ofta sina skyldigheter så-
som fäder. Qvinnan ensam får åraga försorg
om barnet — lida, skymfas, gråta, ångra;
Och om vid ångrens röst, som till förbättring leder,
Sin dygd hon återfann, — hvar finner hon sin heder?
Ofta händer det säkert också, att en flicka,
blygt leende och rodnande, med förtjusning
trycker en förförares hand, medan hon med
rynkad panna och föraktliga blickar nalkas
den förförda — sitt eget kön; men
Rynka pannan ej, du hittills englarena; I
vet du ej, att mången engel fallit har ?
Ett pikant tillkännagifvande. I
Mariestads Veckoblad har lemnat plats åt föl- :
jande: l
Förklaringar i tidningarne tyckas vara I
nödvändiga, om Ni-reformen skall hunna hål-
las vaken, så mycket heldre som hela saken
är på väg att borttrasslas dermed att man
börjat anse öfverenskommelser nödiga för än-.