gene
sjelf dö . . . Låtom oss genast taga lifvet af
bonom!
Och sedan hvar och en gjort sig sjelf till
domare för att kunna uttala dödsdomen, ville
äfven hvar och en blifva bödel för att verk-
ställa domen.
Poliskommissarien såg sig tvungen att ge
soldaterna order att sluta lederna och aw fälla
bajonett omkring den anklagade för att rädda
honom undan hopen, som i sitt vilda raseri
genast ville utötva den blodiga lynchlagen.
Utan den spetsgård af bajonetter som nu
omgaf Jean Vaubaron och som kom ätven de
beslutsammaste att rygga tillbaka, skulle den
arme mekanisten utan alla vidare omständig-
heter ha blifvit gripen och sliten i stycken,
hvaretter massan sedan den i rättvisans namn
utfört detta gräsliga dåd säkert skulle ha slä-
pat de oiormliga qvarletvorna at den olycklige
i stadens alla ränstenar . . -
Ändtligen lyckades dock poliskommissarien
och hans eskort att bana sig eD smula väg
mellan de vilda vågorna af detta letvande och
brusande hat, så att de nädde slutet af gatan
Der höll lyckligtvis en fiaker.
Poliskomriesarien lade svart beslag der
på. Hun uppsteg deri med den anklagade och
två agenter. En soldat satte sig på kusk:
bocken bredvid kusken som erhöll order at!
köra till conciergeriet!
En timma derefter satt mekanisten i cel