Slutorden lydde: Fy skäms, ha mer iän oxevctt Och till det goda ej förmåga. Ridderbjelke mottog denna skrifvelse, läste den och sväljde hvad han deri hade fått. Ridderbjelke och jägmäslaren. Förutnämnde prestman hade såsom prost i Acklinga åtskilligt krångel både med församlingsbor och andra och kom dervid en gång i process med en jägmästare. Vid Dimbo häradsrätt, der de båda parterna i och för denna sak möttes, förklarade jägmästaren högtidligt, att han vore helt och hållet oskyldig till allt hvad Ridderbjelke hade att mot honom anföra. Prosten lät honom tala ut, men utlät sig derefter 1 följande ordalag: tHerr jägmästaren åberopar här tidt och ofta sin oskuld, och 1 sanning är han också mycket oskyldig. Ty oskyldig var han till krutets och kompassens uppfinning, till Amerikas upptäckande, till Napoleons tilloch afsättning, samt allt sådant, som har sammanhang med vett och förnuft, men ingalunda till denna skamliga process. Den gången blef gamle Ridderbjelke segervinnare; ty hans motpart kom alldeles utaf sig, så att han ej vidare kunde yttra ett ord. (Förposten.)