Ett angenämt tidsfördrif.
En stor skridskobana är uppskottad på
isen straxt nedanför mina fönster. Från ti
digt på morgonen ända till midnatten ser jag
liksom en myrstack på banan, unga och gamla
herrar och damer, alla slingrande och vrän
gande sina ben så att det går kring i er
stackars åskådares hufvud. Hvar och en sä-
ger att det är ett angenämt tidsfördrif och
för att kunna säga detsamma beslöt jag att
sjelf försöka det. I går eftermiddag kort före
skymningen, sedan jag på middagen läst en
afhandling om skridskoåkning, skyndade jag
ned på isen för att förena mig med den mun-
tra hopen. För att vara en fullkomlig skrid-
skoåkare måste man äfven vara det till kosty-
men, och derför tillåt att jag nämner någrs
ord om min toilett, som bestod af ett par ba
stanta smorlädersstöflar med skaften dragne
utanpå de åtsittande pantalongerna; vidare
en kort grå rock och en gulaktig skinnmössa
sInkommen på banan gaf jag en pojke
tjugofem öre för att han skulle spänna på
mig mina skridskor (af äkta Bessemerstål och
köpta hos Georg Nilsson), och så snart det
var gjordt rätade jag ut mig med ett sjelfför-
troende som skulle anstått en af nutidens ko-
nupgar; men i detsamma måste jag likväl
stödja mig mot gossen, ty mina ben öfver-
föllos af en besynnerlig darrning; Gud vet at
hvilken orsak.
Åsynen af några damer som stodo helt
nära banan, beskådande de åkande, gaf mig
dock mod och jag begaf mig på ensam hand
ut på det hala. Ett steg med högra foten
till höger — Så der ja! — Nu ett steg till
venster med venstra foten — Fördömdt! der
låg någonting på isen som jag måste taga
upp . .. Kommen på fötter igen började jag
ånyo mina steg, två till höger och ett till
venster — åh, det gick ju ypperligt! Ännu
ett steg till höger — aj! der satte jag mig
nu igen med en förfärande hastighet och med
föga, om ens något behag. Den som inte satt
sig så, kan inte göra sig en föreställning om
hur det känns då man i isen gör en stjerna,
inte olik en grannt, krusad smörform. TI det-
samma hörde jag en af damerna säga: Marie
se på honom i gula mössan, han har tröttnat
redan och satt sig ner. — Det ska ni se —