Men dennes svårt värkande kropp egde
ännu en återstod af spänstighet och lifskraft
hvarpå banditen icke räknat.
Herr de Viriville lyckades undvika hug
gel; vridande sig som en mask fattade ha;
tag om Rodilles arm och sönderslet hans hän
der med sina naglar och sina tänder i hopj
att kunna afväpna honom.
Striden var förfärlig men kort; dess ut
gång kunde naturligtvis icke vara tvifvelak
tig. Banditens herkuliska styrka och vild:
beslutsamhet afgjorde frågan på förhand.
Ett qväfdt skri hördes; derpå följde et
hemskt qviaande. Baronens kropp pedföl
tungt på marken. Grafstickeln hade ända til
skaftet inträngt i gubbens bröst.
Rodille hade nog sinnesnärvaro att ej
rycka mordvapnet ur såret; han drog sig
raskt tillbaka; men det oaktadt frustade en
stråle varmt blod öfver hans händer och stänk-
te honom i ansigtet.
Den andra delen af det gräsliga verket
var fulländadt. Rodille måste nu tänka på der
vinst det kunde inbringa honom och raskt
skrida till den fasaväckande dramens epilog.
Han öfvertygade sig först om att herr
de Viriville var träffad i hjertat, att han var
verkligt död, att ingen mensklig makt ens
för ett ögonblick skulle förmå återkalla honom
till lifvet, derefter framtog han under hufvud-