Han hade verkligen uttänkt den mest infernaliska kombination som någonsin kunna utgå ur en bofsjäl, han hade af två klara och tydliga brott gjort ett, han hade beslutat att understödja det ena brottet med det andra, att förvandla det första till drittjedern för det andras begående. — I morgon natt skall jag göra slut på UrgBgule Renaud och baron de Viriville, mumlade han för sig sjelf, så att jag ändtligen obehindradt må kunna bemiiktiga mig denna kussa som siges vara så rik . . . I öfvermorgon skull Jean VYaubaron, insnärjd i det nät jag väfver omkring honom, bli arresterad, anklagad för mord och stöld och barnet, som vid sin sida endast har en döenge mor, skall då utan att beskyddas och försvaras af någon genast falla 1 mina händer ... Förgäfves skall Vaubaron från djupet af sitt fängelse höja sin röst, mgen skull lyssna till honom och han skall dessutom få tillräckligt att göra för cgen räkning för att ej blanda sig i mina affärer . . Under det han söker rädda sitt eget hufvud, skall han säkert ej tänka på att återfordra sin dotter . . . Hyad Fritz Horner beträffar så skall han nvog hålla sitt löfte, han kiänner mig och är rädd för mig, af honom har jag således ingenting att frukta . . . Åh, guldet regnar till mig; min förmögenhet ökas oupphörligt . . . Fort till verket, allt är väl beräknadt — det måste gå bra . . . Ingen kan numera ur mina händer rycka den säkra