Charad. ,
N:r 1.
Mitt första, klädt i purpurdrägt,
Förkunnar hela jordens slägt,
Att ljus går upp ur hafvet.
Det väcker med en eldig kyss,
Till lif och verksamhet hvad nyss
I tystnad låg begrafvet.
Mitt andra månget hjerta får
Enär dess hopp till botten går
På motgångs vreda bölja;
Det göres ock, i alla land,
Af qvinno- och af skräddarhand,
Och tusen derpå följa.
Mitt helas fruktansvärda glöd
Orsakar vanvett, eller död.