(Insändt.) Annu ett ord om tilltals-refermen. En varm vän af denna reform har ansett sig böra nu återigen fästa uppmärksamheten på ett missförhållande, som med reformen står i nära samband. Det finnes veterligen intet land i den civiliserade verlden, utom Sverige, hvarest åt adelns döttrar, då dessa ej hafva en bestämd titel af grefvinna, friherrinna, markisinna eller dylikt, gifves en annan tilltalsbenämning, än åt andra hederliga mäns döttrar. Efter de stora tyska krigen, och särdeles under den tyske Fredrik den förstes tid, började man uemligen hos oss, utan all särskild rättighet eller någon i lag och författningar dertill gifven anledning, att, i stället för den urgamla benämningen jungfru , använda det tyska Fröken (Fräuchen, Fräulein) såsom epitet endast för adelns döttrar. Detta missbruk fortfar, som bekant är, i vårt kära fädernesland ända in i våra dagar, ehuru i Tyskland ordet Fräulein samt i Danmark och Norge ordet Fröken? användes åt hvarje hederligt och bildadt ogift fruntimmer, som har tillträde till bättre sällskaper, och som ej tillhör tjenstehjonsklassen. I Frankrike nyttjas, som vi veta, för alla epitetet : mademoiselle. Hos oss deremot, ehuru redan konung Carl XI uttryckeligen påbjöd, att endast embete gaf rang, men att ingen sådan följde med blotta adelsvärdigheten, tituleras till och med högre, inom generalsgraderna varande, embetsmäns döttrar med Mamsell, om ej fadren är adelsman, då deremot dottren af t. ex. en rättare eller vaktmästare, som har ett adeligt namn, kallas Fröken. En min nuvarande granne på laudet har en gårdsdräng och cn brännerist, hvilka begge tillhöra riddarhuset och begge äro välsignade med tillsammans åtta fröknar. Dessa hafva icke varit i tillfälle att få någon bildning, men hålla sig dock temligen rakt. Vid ett besök på egendomen för någon tid sedan, hade den i granoskapet boende regements-ötversten, koutraktsprosten och en universitetsprofessor medtagit sina familjer, deribland flera döttrar. Dessa bemötte med stor vänlighet de åtta adliga damerna; hvarvid det föll sig ganska tokroligt att höra dessa sistnämnda helt beskedligt emottaga titeln fröken, då de deremot å sin sida tilltalade de besökande familjernas döttrar med lilla mamsell. Vi anse detta missförhållande böra af flera skäl rättas, och vi faga oss friheten hemställa till de herrar statsråd, landshöfdingar m. f., som högtidligen och offentligen förklarat sig vilja begagna tilltals-orden: Ni, min herre ; NVi, min fru o. s. vy, huruvida de icke skulle finna sig böra med snaraste tillkännagifva, att de hädanefter kalla hvarje hederligt och bildadt fruntimmer, som kommer