Bref från Amerika. Från en f. d. Jönköpingsbo, som förliden månad utreste till Amerika för att inträda i unionsstatsarmens tjenst, har anländt ett bref, som blifvit Jönköpingsbladet meddeladt och hvarur anföres följande: — — — För 160 rdr svenskt lofvades mig resa från Köpenhamn ända till Newyork samt kost från och med ankomsten till Hamburg; dessutom skulle sängkläder, knif, gaffel, sked och nödvändiga spiskärl erhållas mot 10 rdr på emigrantkontoret i Hamburg. Men vid ankomsten dit fråntogos oss de i Köpenhamn erhållna biljetterna, och man lemnade oss andra, skrifna på tyska, således ofattliga för flertalet svenskar och danskar. De innehöllo bland annat att vi skulle sjelfva bestå oss kost till Liverpool, tvärtemot hvad de mundtliga löftena innehöllo, ty de lofvade oss fri kost. Sängkläder kunde vi ej få förr än vi kommo ombord, och då vi togo oss friheten granska desamma funno vi att de bestodo af en madrass, hufvudkudde och filt. Madrassen var öfverdragen med gammal, jag tror sedan kung Orres tid begagnad sits, så skör att den redan första natten remnade ofvanoch necitrån; stoppningen, i sig sjelf obetydlig, var på morgonqvisten ganz verschwunden, så att vi kunde säga oss ligga bokstafligen på blanka golfyet; den oss gunstbenäget anförtrodda filten var äfven mer än lofligt usel. Enligt de hedervärda Hamburgerjudarne: utsago skulle för öfverresan till Liverpool endast erfordras två dygn, och likväl åtgick till denna min färd icke mindre än tre och ett halft dygn, och den utlofvade kosten bekommo vi mycket riktigt — efter att först hafva erlagt 2 rdr, och då undfägnades vi med en portion kalfstek af nyktraste slag. Kosten i öfrigt var högst miserabel : sopporna tunna som vatten och så starkt pepprade att de icke kunde förtäras; smör och kött var tillika antingen skämdt eller så salt att det ej kunde ätas. Resan från Liverpool till Newyork medtog 20 dagar, och under denna tid kunde vi ej en enda gång få äta oss mätta. På emigrantkontoret i Hamburg blefvo vi vid invexlandet af amerikanskt mynt lurade på 3, ända till 8 proc. Den som förstår sin sak uppger att han icke har pengar nog, och följden blir att han får öfverresan för 120 rdr rmt. Hamburgerjudarne, dessa menniskoälskande vampyrer, lemna naturligtvis ej biljett till ett pris, hvarpå de sjelfva skulle förlora; alltså vinna de minst 50 rdr på hvarje emigrant, och såsom exempel kan nämnas, att en dansk, som ämnade sig till Kalifornien, måste betala öfver 350 rdr mera än öfverfarten verkligen kostade. Emigrantoch ångfartygsbolagen vilja ej