franska hamnar, med hvilka Sverge och Norge
hafva större förbindelse:
— — Såsom bekant är hafva underhandlingar
uu under en längre tid förts i Paris om en handels-
och sjöfartstraktat mellan Frankrike och de förenade
rikena. Månuga äro lifligt intresserade i att denna trak-
tat må svart blifva afsluten. Det skulle vara till obot-
lig skada för de förenade rikenas såväl export som sjö-
fart i fall den icke med det allra första kunde blifva
underteckiud och oförtöfvadt erhölle gällande kraft. 1
afvaktan jå Jenna vigtiga frågas snara atgöraude vill
för närvarande ingen afsluta någon befraktning från
Norden eller göra större inköp. Hvar och en vill af-
bida traktaten och de lättnader för samfärdseln, som
man hoppas att den skall komma att medföra. Upp-
skofvet föranleder sålunda en stagnation i affärerna,
hvilken nödvändigtvis måste i längden blifva högst
skadlig. Det är derföre af största vigt, att man så
snart som möjligt erhåller fullständig visshet om huru-
vida en traktat nn skall komma till stånd eller ej.
Det sednare skulle för de förenade rikena vara en
stor olycka och utöfva ett ruinerande inflytande på de-
ras exporthandel till Frankrike under hela instundande
år. Man synes i Sverige icke nog klart inse detta.
De förenade rikena hafva allt att vinna och intet att
förlora på en traktat, som skall bereda deras fartyg en
förökad verksamhat och öppna en rik marknad för
deras produkter, under det Frankrike, som naturligtvis
aldrig kan påräkna en motsvarande afsättning för sin
industri hvarken i Sverge eller Norge, genom traktaten
blottställer sina rederier för en konkurrens, som de
hafva all anledning att frukta. För oss härstädes, som
under längre tider hafva iakttagit huruledes de före-
nade rikenas flaggor för hvarje är mer och mer ut-
trängas af den franska, är det obegripligt att man icke
för längesedan afslutit denna traktat. Skulle det gynn-
samma ögonblicket nu åter försummas, skulle de be-
klagliga följderna at ett sådant uppskof ingalunda ute-
blifva, — -—
Från Swdsvaif skufves till D. A.
under den 28 december:
Sundsvalls sedelutgifvande bank hoppas att med
den 1 nästkommande februari kunna börja sin verk-
samhet. Det beror väsendtligast på sedelblanketternas
ankomst till platsen. De prof derå som erhållits hafva
blifvit kasserade.
En mängd trävaror ligger qvar här på alla händer
Detta härleder sig af tvenne orsaker: brist på fartyg
och brist på köpare. De vanliga handpenningarna til
bönderne å skogseftekter, som bruka utbetalas på ny
året och under vinterns lopp, utgifvas ganska sparsamt
på många händer icke alls, en följd af brist på kon
tanter och aff fruktun för hvad som under nästin
stundande sommar kan komma att inträffa.
Omkring 20 fartyg hafva härstädes lagt upp i vin-
terlag. Nästan alla anlände hit med spanmål och styc-
kegods under de sista dagarne af november och i bör
jan af december månad. Flera af dem blefvo isade
in till kajen. Alla hade haft svår och lång resa.
På stadens varf äro följande fartyg under bygg-
vad: ett skepp på omkring 300 läster för grosshandla-
ren Cavallin, eu brigg om 130 läster för sjökapten A-
berg och grosshandlaren Björk, samt ett skepp om 200
läster för ej uamngifven person. Dessutom har bygg-
mästaren Nordström under arbete en brigg om 120
läster för grosshandlarens Axells räkning å dennes vart
vid Rosenborg.
Göfeborgs stads folkmängd har un-
der förra året icke ökats med mer än 445
personer.
Affärsställningen inom Werm-
fand synes under förra året ha jemförelsevis
varit god, emedan inga större fallissemanger
inträffat och lagsökningarnes antal, ehuru
större än vanligt, dock icke varit så betydligt
till summan, som i många andra provinser.
Orsaken härtill torde företrädesvis få sökas i
de höga priserna på ortens naturprodukter,
jern och trävaror, samt i allmänhet goda skör-
dar. Om spanmälsprisen icke varit så Höga,
som uuder föregående år, och den sädesprodu-
cerande landimannen haft en mindre intägt af
sina skördar, så har, ä andra sidan, spanmå-
lens billighet varit en fördel för den större,
köpande delen af provinsens innevånare.
Men emot denna rätt gynnsamma tafla
at det ekonoiuiska tillståndet sätter Werm-
lands-Posten följande skildring. De strida
icke mot hvarandra, men komplettera hvar-
andra.
I Wermland behöfva många förhållanden
att redas och en friskare anda mångenstädes
ingjutas; ännu ligga i dess norra delar vid-
sträckta för odling lämpliga trakter, hvilka
vänta på att åkermannen der skall bryta
byggd; vidsträckta mossar och träsk, hvilka
nu sända frostalstrande dimmor öfver de små
åkertegarne och ofta förstöra landtmannucns
bästa förhoppningar, kunna der torrläggas och
förvandlas till fruktbara fält. I dessa nejder