-Barllg invändning. En person i
Nera hade af en annan lånt penningar mot
tvenne reverser, af hvilka den ena beviltna-
Hos, den andra icke. Låntagaren, som ickp
betalar godvilligt, lagsökes. Han förklarar
sig och erkänner den bevittnade reversens rik-
tighet, men om den obevittnäde säger han:
denna rovers är mig alldeles obekant och
aldrig af mig undertecknad, emedan jag vid
samma tid denna revers är daterad, hvarken
af sökanden Herr — — eller någon annan
person, har bokommit någon låntagen pennin-
gesumma: dessutom har jag aldrig under min
lifstid utgifvit någon revers, som ej varit
ställd till viss person, och ej heller någon så-
dan, som varit obevittnad, hvarföre mera-
nämnde revers måtte antagligen vara falsk,
såvida han ej är utgifven ef någon anuan
porson med lika namn med mig, hvilket jag
ej kan känna, emedan jag, om så skulle på-
fordras, kan med ed styrka att jag aldrig
egenhändigt eller med bifall låtit mitt namn
tecknas undor ifrågavarande revers.? I följd
af denna låntagarons förklaring blef målet in-
stäldt till kansliförhör; men innan låntagaren
blof kallad till detta förhöf, erkände han för
fordringsegaren den falska reversens riktig-
het, sade sig hafva afgifvit förklaringen för
att målet skullo dra ut på tiden och lemnade
ey förbindelse å båda reversornas samman-
lagda belopp. Man ser hiraf, att det icke
är rädligt emottaga obevittnade reverser; men
att det icke heller är rådligt att neka för sitt
namn, synes af 36 S i kongl. förordningen den
7 Beptembor 1858; der heter det nemligon:
Pfordrar man betalning för gäld, den man vet
gulden vara, eller nekar man emot bättre we-
tande sin humd och förskrifning 0. 8. v., straffos
med böter från och med fem till och med två-
hundra riksdaler. Äro omständigheterna sär-
deles försvårande, så må till fängelse från och
med två månador till och med två år dömas.