DOETOR CAMERON ) ROMAN I TVÅ DELAR AF GERALD GRANT, Öfversättning från engelskan AF THORA HAMMARSKÖLD. Ja, den plats, ni har utkorat, är vild och ödslig nog, men hvad jag har att säga kunde. lika väl blifvit yttradt närmare hemmet. Jag har kommit för att säga er farväl och för att sjelf få tacka er för all godhet mot min lilla gosse. Han talade kallt och formligt. Om han led, om en strid utkämpades inom honom, så förrådde åtminstone hvarken hans röst eller ansigte något deraf. Baths mod sjönk. Vissheten om hans kär1ek bleknade bort för hvad hon med egna ögon och öron förnam; hon såg blott, att hans blick var kall, hans ord och röst sträfva, sträfvare än de någonsin förut hade varit mot henne. Hur kunde han tala så, då han trodde sig tala vid henne för sista gången? Hvad skulle hon tro? — Hans bref eller honom sjelf? James Cameron framstod i denna stund för hänne i en ny dager; skulle hon tvifla äfven på honom? 4) Se A. B. nr 178—181, 184—186, 190, 192—194, 196—198, 200—202, 204, 207—211, 213, 214, 216, 217, 219—229, 281—288, 240, 241, 248—9249, 254, 259—261, 268—265, 267—275, 217—285, 288, 200—298.