Strödda underrättelser. Telegrafväsen. Journalistiken och telegraflen. Det storar tade sätt, hvarpå telegrafien nu för tiden ofta ändes i tidningarnas tjenst, kan icke anna a beundran, då man besinnar, hvilker oerhörd kraftansträngning dervid erfördras och hvilka betydliga penningsummor, som utgifvas Se här några exempel på pressens och telegra fiens gemensamma bedrifter: När verldsutställningen i Wien öppnades den 1 Mars sistlidet år, innehöll New York Herald. som utkom dagen derpå i New York, två långa korrespondenser från Berthold Auerbach och Louise Mihlbach, hvilka korrespondenser hade per telegrafkabel blifvit sända till den amerikanska tidningen, i hvilken de upptogo hela den första sidan. Det är förnämligast den amerikanska pressen, som i stor skala använder tele. grafen i sin tjenst; men man kan dock alltid sätta fullt förtroende till hvad han b om sina mandater i detta afseende. S sådan öfverdrift kan anföras, att amerikanska tidningar nyligen ha berättat om en apparat, som skref 6,000 ord i timmen, under det att man med de snabbast arbetande apparater, man hit tils känner, de Wheatstoneska, under de gynnsammaste förhållanden icke har kommit längre än att expediera 2,400 ord i timmen. Den engelska pressen begagnar äfven telegrafien i stort omfång, i synnerhå för inhemska m3ddelanden, såsom Spaltlänga telegram om trontal, valmöten, på hvilka de ledande statsmännen uppträda, o. s. v., och nyligen har Times utvidgat sina hjelpmedel att kunna meddela färska och utförliga underrättelser genom att hyra en telegraftråd mellan Frankrike och England till sitt speciella begagnande. Hvad som i England åstadkommes på den inhemska telegrafiens område gränsar ofta till det underbara och erfordrar otroliga kraftansträngningar på alla håll. När prinsen af Wales för några år sedan var dödssjuk, kunde man hvarje morgon i London läsa den af läikarne på natten utfärdade bulletinen från Kings Lynn, der prinsen låg sjuk, ehuru det var 8 engelska mils väg, till på köpet af tämligen dålig beskaffenhet, till närmaste telepratstatian Fem minuter efter sedan bulletinen lifvit offentliggjord, bar det på natten af öfver stock och sten för Times specielle till telegrafstationen, der alt på förhand var i ordning, så att telegrammet oförtöfvadt afgick till tryckeriet i London. Fem minuter efter mottagandet var det satt, två minuter derefter korrig radt, och på två timmars tid tryckte den stora ångmaskinen en upplaga på 40,000 exem hvilken derpå kl. 6 gick med morgontågen till alla delar af landet. Kl. 8 vid morgonkaftet kunde millioner menniskor få veta, hurudant den engelske kronprinsens tillstånd hade varit sju timmar förut. På ett icke mindre märkligt sätt telegraferades det under festerna i anledning af prinsessan Louises rllaR med lord 2 Lorne. Från en tvättstuga, i hvilken telegrafbyrån hade blifvit inrättad, telegraferades mer än hundra tusen ord till alla de stora engelska tidningarna, och vid en af de senare festerna i anledning af denna förmälning kunde man i en af Londons morgontidningar läsa namnen på de personer, som dansade i en francaise kl. half 2 på natten, ehuru korrespondenten hade en och en half mil från balsalen till närmaste telegrafstation. Under Walter Scott-festen i Edinburgh hade korrespondenterne etablerat sig i en iskällare och telegraferade derifrån, stående i vatten upp å benen, på tjugufyra händer 5,000 ord till imes och nästan samtidigt 1,000 ord till de andra tidningarna. Typografiskt. Londontlidningen Daily News, hvilken eljest utkommer i mycket stort format med 6 breda spalter, utgafs den 22 November med 8 spalter och naturligtvis i deremot svarande format. I en artikel den 23 Nov. fäster tidningen helt blygsamt uppmärksamheten derpå, att ingenstädes i verlden en så stor daglig tidning utan bihang blifvit tryckt. Ifråga varande nummer innehöll mer stil än två romanband af vanlig tjocklek. Föratt trycka de 64 spalterna begagnades 1,044,000 typer; hela upplagan trycktes på 5 Walterpressar (sådana, som begagnas af Times); hvar och en af dem tryckte 10,000 exemplar i timmen. Astronomiskt. Ett teleskop, som kommer att öfverträffa alla andra i storlek, bygges för närvarande i Paris under astronomen de Fonvielles ledning. Det påbörjades år 1865 af den lärde Lon Foucanlt ennes död och krigat 1870 fördröjde betydligt arbetets utförande, men det fortsättes nu åte med ifver. Teleskopets rör skall få en längd a 45 fot; dess diameter blir 6 fot. Det största te leskop hittills har blott 36 fots längd och en dia meter af 4, fot.