strödda underrättelser. Militäriskt. Stålbrvns. Den österrikiske generalen von Uchatius, som genom sina arbeten på artilleri väsendets område redan för länge sedan förvärf vat sig ett arrsedt namn, har i flere år anställt försök för att förbättra kanonbronsen, så at! den skulle förmå erbjuda: ett mot det nu för ti den genom de starka laddningarna m cket steg rTade anspråket på loppets material svarande större motstånd. Resultatet af dessa talrika mödosamma försök är den af honom uppfunns stålbronsen. Innan vi toga dette betydande framsteg j bronstillverkningen och kanonfabrikationen j mirmare betraktande, vilja vi, för bättre bedömande af saken, belysa några konstruktionsför hållanden i fråga om det moderna kanonloppet. Efter krutladdningens antändning utöfva krut: gaserna ett ofantligt tryck på kanonlappets väg gar, hvarigenom dessa till en viss gra uttänjas. Så snart kulan och med henne krutgasen ha lemnat ksmonen, upphör ögonblickligen alt tryck, och alla delar af väggarnes massa återgå i följd af materialets elasticitet till sitt forna sförhållande. Uppenbarligen måste i de nära Hen inre borningsväggen befintliga, metallagren. hvilka man. tänker sig ligga koncentriskt mot 10p vets axel, uttänjningen vara större än i de mer Utåt liggande lagren, hvarför också mate rialets fasthet mycket mer tages i anspråk hos de förre än hos de senare. Dessa förhållanden framträda dess bjertare, ju större laddningarns bi. Men SOM starka laddningar äro ett ound gängligt vi kor för behörig verkan hos de mo derna fältka UONOTNA, så är det lätt förklarligt. att de hitti Us Dbrukliga bronskanonerna icke längre kunna , göra till fyllest, att således hvarken bronstillve, kningen eller den hittills brukliga metoden för kanorgjutningen längre göra det. Insigten båOm har ledt till en mängd för bättringsförsök i båda riktningarna, äfvensom. beträffande fält) tan ONer. till. en konstlad konstruktion af lopp et. I Ryssland komprimerade man bronsen i h!ytan.de tillstånd för att göra den segare; i Fr ukrike göt Lavessiöre I gjutjärnskokiller med tjocka Väggar en utmärkt rons, som kunde :näta sig med den ryske i qvalitet. Båda bront:sorterna begagnades till kanontillverkning; m on båda stodo de ännu? mån: ga afseenden märl :bart efter gjotstålet, hvarför man gaf företräde t åt den konstlade konstruktionen af gjutstål fi ir loppet. ; Bland de konstla de konstruktionerna af loppet gåfvo de bands de gjutstålsloppen de bästa resultaten. Vid dei:sa bli nämligen efter gintningen loppen bearbt :tade med de svåraste ånghammare, derpå afsv arfvas deras yttersida, och de äfvenledes smidda, .sraftiga stålbanden dragas på dem. Dessa bands inre genomskärning är i kallt tillstånd obetydli, gt mindre än kärnrörets yttre diameter. Derefte. r uppvärmer man banden före pådragniogen, hvar ben de tänja ut sig och nu kunna drifvas på anonloppets kammarstycke. Under afsvalning en draga de åter ihop sig och utöfva nu en sta tk tryckning på kärn loppet på dess omfångs . alla sidor. I följd af denna tryckning blet t. ex. vid tillverkningen af de belgiska 22 centimeters bandande kanonerna loppets inre genomskärning Y efter bandens afsvalning, förminskad med 2 millimötreg och efter de första skotten till och med, 0,4 millim. Häraf finner man, att banden massag delar ur. . sprungligen befinna sig i en hög, de antända Vvutgasernas tryck motverkande spännieg, hvarem vt kärnloppets massas dela genom denna sta. ka pressning göra ett föröka it motstånd mot detta tryck, men äfven att krutlavddningens hela väldis 2 stöt från kärploppets vägrar omedelbart och oh örsvagadt öfverflyttas på stådbanden. Trots ! denna sistnämnda omständighet har det bandade gjutstålsloppet hittills varit den konstruktion Som bäst uppfylde vilkoren för mate