Om planeten Venus gång framför solskifvan. En företeelse, som redan i flere år har i hög grad intresserat den vetenskapliga verlden, Venus gång förbi solskifvan, har just nu timat, och då astronomer från nästan alla länder vidtagit förberedelser att på vidt åtskilda platser iakttaga dem samma, kan äst kanske vara lämpligt att meddela något närmare derom. Denna genomgång är för astrouomien af utomordentligt stor vigt, derför att man hoppas genom iakttagelserna deraf närma sig lösningen af on fråga, med hvilken redan forntidens astronomer syssel satt sig, men som ännu i dag är olöst, nämligen solens afstånd från jorden, hvil ket är gruudvalen för nästan alla dimensioner i astronomien. Månens afstånd från jorden, 1 vilket kunnat bestämmas genom direkta astronomiska beräkningar, har redan länge varit kändt. För att finna det, gick man till väga -ålunda: Två observatorer ställa sig på två Vidt skilda punkter på jorden, den ene t. ex. i Europa, den andre i Amerika, och rikta samtidigt sina teleskop mot månen; när de då jämXöra sina fakttagelser, så finna de, att liniea från der ena observationspunkten till den andra ut gör basen till en triangel, hvars båda öfre sidor bildas af de två linier, hvilka man kan tänka sig dragna från de båda teleskopen Jill månen. I denna triangel kan väl endast paren direkt mätas, hvaremot de båda öf riga sidorna måste uträknas. Detta låter sig lik väl jämförelsevis lätt göra; ty, såsom man vet, beböfver man endast känna er sida i en triangel och de båda vinklarna invid derna, för att matematiskt kunna hberäkna de öfriga två sidornas längd. På detta sätt kar man också uträknat, bhurr gtort afstånder Är mellan månen och jorden. Denna tillförlitliga metod är dock icke Användbar, då det av fråga om att mäta 29