Ej fullt 2 proc. af Finlands folkmäng bo ilandets hufvudstad, då deremot i Sverig nära 3!2, i Norge 4(2 och i Danmark 14 proc. af befolkningen äro hufvudstadsbor Liksom Helsing fors sålunda till storlek äl! den obetydligaste af noråens hufvudstäder är det ock af dem samtliga den för hvart dera riket minst betydande ur ekonomisl och materiell synpunkt. Sin egenskap af ny stad har Helsingfori att tacka för förmånen af synnerligen sto rymlighet. Dess gator äro i regeln 50 nägra t. o. m. 60 fot breda; Stockholm: Drottainggata mäter allenast 35 fot, Di öppna platserna upptaga i Heisingfors 2 proc. af stadsplanen; i Stockholm (oberäk nadt den i senare tider tillagda delen a k, Djurgårder) allenas! 17 proc. Kaisa niemi och Boianiska trädgården upptag: nära Ye million qvadratfots större rymd är vår Humlegård; Salutorget är icke obe tydligt större än Kungsträdgården; Järn vägstorget intager vid pass 3 gångar Hö torgets rymd, Senatstorget nära nog dub belt så stor yta som Gustaf Adolfs torg, och Promenaden kring Gamla kyrkan någo mer än Berzelii park. — Jämnt fördelad pt folkmängden lemnar stadsplanen i Helsing fors åt hvarje person en yta af 1848 qva dratfot; i Stockholm allenast 1228, Helsingfors räknar 1 078 gårdar, bebygds med 3629 hus ech räknande 18416 rum och kök. På hvarje bonizgshus kommer i medeltal 8 varma rum, mot 17 i Siockholm. Redan häraf kan man sluta till väsentliga olikheter i byggnadssätt. Också visar sig att i Helsing— i Stockfors, holm, envåningshusen utgjorde 79,4 proc. 31,6 proc. 2-vånings , 17.1 30,9 3 oa 2 32 a 17.3 oa 4-2 0,3 16,1 5och 6-vånings — — 41 Till denna grundolikhet kommer nu ock, att i Helsingfors trähusen änru utgöra 84 proc. af hela antalet (29 proc. i Stockholm), och stenhusen allenagt 14 proe. (mot 64 proc. i Stockholm; i Åbo deremot äro de endret 11 proc., i Uleåborg ej fullt 3 proc. af hela antalei). I Petersburg äro båda byggnadssätten upgefär jäwnsrarkt representerade, trä 56, sten 44 proc. I medeltal räknades på hvarje boningshus i Heliiogfois 14 personer; i Stockbolm 22, i Petersburg 28, i Buda Pest 38, i Wien 53 och i Berlin 56. Helsiogfors egenskap af hufvudstad, der? universitet och den icke obetydliga garni sop, som derstädes ficnezs förlagd, vålla na tarligtvis ivom ösn faktiska folkmängden ett abnormt numeriskt förhkllande meilan könen. Under det att i hela Finland mot 1000 mär räkvades 1051 qvinnor, vari Helsingfors förhållandet 1000 : 945. Såsom finsk stadsmotsats härtill må azmärkas Åbo med 1000 mön mot 1064 qvinuor (1209, om militären ej medräknas) och Uleåborg med 1000 : 1378. Eljest framträder i en del ryska städer det manliga könets numeriska ötvervigt ännu långt mera krafiigt. I Pe torsburg svarade mot 1000 män 771 qviuanor, i Mcskva allenast 560; deremot räknade enligt senaste uppgifter London 1137, Kjöbenhavn 1150 och Stockhoim ända till 1259 qvinkön mot 1000 mankön. Nys:nämnda snledningar vålla äfven aumärkningsvärda afvikelser från normalförhållandet i fråga om åldersklassernas inbösdes styrka. Af 1000 mankön voro t. ex. i hela Finland 275, men i Helsingfors 406 mellan 15 och 30 år, och mer än 3 af Hel: singfors manliga befolkning befunno sig i den kraftfullaste ålöe:n : 15—50 år. Af ven qvicnokönet visar inom nyssnämnda åldersgrupp, iör hufvudstadea en icke oväsent lig atvikelse från det vanliga förkållandet, beroenda tvifvelsutan på stark inflyttning fråa landsbygden af qvinliga tjenstehjou. Få städer torde ega en med afseende å härkomsten så blandad befolkning som Hel siogfors. Af de vid folkräkningen närvarande invånarne voro nämligen endast30 proc. barnfödda inom staden (år 1870 i Stockholm 43!3 proc.. i Paris 37, i Petersburg 31 proc.) Inom länet voro af Viborgs befolkning födda 50, af Helsingfors nära 57, af Åbo 77 och af Uleåborgs nära 91 proc. I Ryssland voro något öfver 12 proc. helsingforabor föåda, i Sverige 1,6 proc. Svenskan var dock moders målet. för 57 proc. af befolkningen, och blaud Btåndspersoner för 74,6 proc.; finskan för 25,8 proc. af befolkningen, och bland ständspersoner för 6 proc; ryskan för 12,1 proc. af befolkningen, och bland ståndspersoner för 12,4 proc.; tyskan för 1.7 proc. af befolkningen, och bland ståndspersoner för 5,3 rocC. ; Ganska märkliga äro de upplysningar, som meddelas om bildningsgraden inom hvardera nationaliteten. Af finnarne kunde 35 proc. både läsa och skrifva, 14 proc ingendera delen; af svenskarne kunde 42 proc. både läsa och skritva, 18 proc. ingendera delen; af ryssarne kunde 48 proc. både läsa och skrifva, 40 proc. ingendera delen; af tyskarne kunde 84 proc. både läsa och skrifva, 12 proc. ingendera delen; af alla öfriga kunde 27 proc. både läsa och skrifva, 55 proc. in gendera delen. Bland desse sistnämnde re: presenteras hufvudsakligen de polska, judiaka, lettiska och estnieka nationaliteterna, hvarjämte sådane halfoch helbarbarer, som tscheremisser, syrjäner, tschervasser, votjäker och tatarer förekomma, — Af den taktiska folkmängden bekände sig 85 proc, till den lutherska och 12?s proc. till den greki3ka läran; judar fucnos till ett antalaf 226 or fult 24 proc.) (i Snr vinter. som meddelas om befolknin gens yrkesfördelning, aroicke af synnerligt i ä ä rdoade i syfte att intresse, hälsat de ej äro anordnade i syfte ati lemna bidrag till en statistik öfver industrioch näringalifvet. Vi böra slutligen tillägga att den vackra wublikation. ur hvilken vi sammanstält det of