MMMM 1871 1872 1873 Rörlig materiel: lokomotiv....... 47 47 48 vagnar... 1176 1209 13097 Totalinkomst mark:...... 2 650 800 3464 490 3759 231 deraf för persontrafik 4798 49,4 — 48,9 godstrafik... 52 a 48, 50 diverse... 12 2 a 12, Den behållna inkomsten har utgjort: 1867...... 880 mark 1868...... 88815 1869.. 169.351 1870... 53,261 1871.. 807,064 1872.. 1,038 721 1873...... 713,328 Antalet passagerare har varit: 1867. 57,104 54 864 61.413 404,032 612,705 802.509 920,795 och hafva under dessa år vid pass 21 procent af dem alla begagnat första klass. 22, proc. andra klass och 75 proc. tredje klass, 4 Godstrafiken angifves i följande tal: 1867.. 1.043.144 ctr 1868...... 1,229,191 1869...... 1.837,671 1870...... 3,098,356 1871...... 4 253,469 1872...... 5340.498 1873...... 5,717,5388 I ögonen fallande är, hvilket betydligt inflytande så väl på personsom godstrafiken utöfvats af den år 1870 åstadkomna förbindelsen med S:t Petersburg. Denna slutpunkt intagers ock ur båda dessa syspunkter främsta platsen af samtliga 34 stationerna; den lemnar ensam mer än 13 af hela persontrafiken och omkring 15!f2 proc, af godstrafiken. Närmast i ordningen I fråga om persoutrafik komma stationerna Pargala, Schuvalovo, Hesisingfors, Udelnaja och Viborg, hvilka till sammans lemna ytterligare af denna trafik ; dernäst Systerbäck och Lanskaja. Samtiiga de med betecknade stationerna ligga i Petersburgs närhet och äro således föremål för täta resor från den stora staden, liksom ock på senaste tiden dessa mnäjder blifvit mycket eftersökta sommarnöjen för en stor del af dess befolkning. Med hänsyn Äter till deras vigt för godstrafiken följa närmast efter Petersburg: Sörnäs (med 14 proc. at det bel2), Beisingfors (med 13 proc.), Vesijärvi (8), Tavastehus (8) och Viborg (7). Finlands statsbanor hafva hittiils drifvite med synnerlig lycka i fråga om olyckshändetser med dödlig utgäng. Under ioppet af do 7 år, vi härofvan utförligare behandlat, kafva endast 18 dylita förekommit och deribland endast 1 (år 1873) blani passagerare, hvilka dock befordrats iiil sammanlagdt artal af 2,913,422; således något gynnsammare än de svenska förhållandena (1: 2 463.062; åren 1856—1872). Såsom en efterföljansvärd egendomlighet vid den finska trafikstyrelsen anmärka vi, att alt sedan år 1865 under järnvägsatyrelsens uppsigt och på järnvägsmedels bekostnad varit i verksamhet en aftonskola, afsedd för järnvägsarbetares undervisning. Lärjungeantalet har i regeln varit 60, och undervisning, så väl på svenska som finska, meddelats i skönoch rättskrifaing, räkning, geometri, maskinlära och modellritning. Folkräkningen i Mars 1870 i Helsingfors och nägra andra finska städer. Bland andra minnen från den svenska tiden eger Finland ännu i dess hufvuidrag qvar vårt gamla Tabeliverk, sådant det hos oss egde bestönd intill år 1860. Ifråga om de större kommuner, der stark inoch utflyttnicg eger rum, har det dock i Fin land, liksom för länge sedan hos oss, visat Big omöjligt att till grund för en räknivg af den faktiska befolkningen lägga vare sig presterskapets tabellariska uppgifter eller sammandragen af de årliga mantalsskrifain garna. Enligt sistnämnda källa uppgafs t. ex. Helsingfors befolkning är 1867 till 25,479 personer, men året derpå allesast till 20,689, under det att ungefär samtidigt en annan uppskattning slutade på ett belopp af omkring 40.800. Denna osäkerhet samt en önskan att i Finland tillämpa åe grunder för en folkräkning, som af den statistiska kongressen tid efter annan faststälts, föranleåde chesen för Finlands Statistiska byrå att hos vederbörande myndigheter göra hemställan om en faktisk folkräkning i städerna Hel singfors, Åbo och Viborg, till hvilka sedan, på grunda af särskild anhållan derifrån, jämväl lades Ulelborg. Resultaten af denna räkning hafya i dessa dagar blifvit här bekanta genom häftet VI, audra serien af Bidrag till Finiandg officiella statistik. Ena kortfartad framställning af depna publi kations innehåll, särskildt i hvad den rörer den finska hufvudstadens befolkningsoch bostadsförhållanden, torås äfven i vårt land kunna ega ett visst intresse. i De siffror, kring, a hersttelsan rör 0 för ingen del betydande. som nig, är foktisk, och rättslig folkmängd 0 angafs för Helsingfors 32,113 32.302 Åbo sonen enn 19,793 — 20.316 Viborg -... 13,466 13.233 Uleåborg... 7,288 8,212. Den inhemska befolkningen utgjorde i Helsingfors något öfver 84,i Viborg allenast 77 proc. af det hela. Utländingarne utgjordes till det stora flertalet af garnisonerad rysk trupp.