Article Image
telegrafisk förbindelse med La-Platastatern: alls funnes. Det faktum står dock qvar, att två par tier ännu en gång äro i strid med hvaran dra i Brasilien, och att de representera d motsatta intressen och grundsatser, hvilk: alt sedan spaniorernes fördrifvande sönder slitit dessa härliga trakter, förlamat dera: kraft och förslösat deras tillgångar. Fede ralisterne och unitaristerne hafva varit : fäjd under mer än ett halft århundrade, och deras kamp har varit på en gå: g blodig och resultatlös. Buenos Aires har varit uni taristernes tillhåll, och dess rikedom, dess intelligens och dess befolkning, alt mer och mer syradjgenom denutländska immigrationen. synnerligast den italienska, hafva gjort an språk på och vanligen lyckats erhälla mo. nopol på den centraliserande makten. Federalisterne, rekryterade från den halfbarba riska herdebefolkningen i de tretton inre provinserna, betryggade Rosas seger och hans diktatur för fyrtio år sedan, men ehuru denne tyrann styrde hufvudstaden med ett järngissel, måste han dock centralisera mak ten der. Detta gjorde federalisterne till hans bittra fiender, och år 1851 gjorde genersl Urquiza, guvernör öfver provinsen Entre Rios, uppror mot diktatorn, slog honom vid Montecaseros följande året och sammankallade kongressen i Santa Få, för att bilda en förbundskonstitution med liberalt erkännande af statens rättigheter. Baenos Aires vägrade att ingå i denna reorganiserade federation och ehuru de andra provinserna försökte att med våld tvinga männen af hamnen tillbaka I unionen, lyckades de dock ej. I åtta år förde Buenos Aires krig med dom, Detinträdde för en tid i unionen, men drog sig snart tillbaka och fortsatte kriget, tills en seger af genzeral Mitre återgaf det dess forna supremati och degraderade Parana till en simpel provinsstad. General Mitre blef president och efterträddes 1868 af Sarmiento, hvilken för några veckor sedan fick secor Avellaneda till efterträdare. De inre proviaserna fruktade, att den senare sakulie blifva en afgjord kämpe för huivadstadens ärelystnad och en centraliserad styrelsa; de påstoåo desautom att olagligheter egt rum vid valet och tillgrepo sin vanliga ut väg att ställa till uppror. Man kan icke rätt finna anledningarna till general Mitres uppträdande mot den lagliga regeringens och mot hans fåderneatads sträfvande efter supremati. Han är emellertid mycket populär inom den argentinska armen och hans del tagande i upproret utgör onekligen dess farligaste element.

12 november 1874, sida 3

Thumbnail