Rättegång om literär eganderätt. I norska Aftenbladet redogjordes nyligen för behandlingen af en rättstvist, hvil. ken hör ega ett särskildt intresse såsom berörande ett område, på hvilket rättsgrund: satserna ännu icke blifvit allmänt erkända och åtminstone hos oss blott i en ytterst ringa mån lyckats göra sig gällande. Den nämnda redogörelsen lyder som följer: I ett i Kjöbenhavn utkommande, af premierlöjtnanten och kand. jur. W. Hartvigsen redigeradt och :utgifvet dagblad Nyt Aftenblad börjades den 12 December 1872 under titeln Cabestans millioner en s. k. fränklippningsföljetong, öfversatt och bearbetad efter en fransk roman Les: voleurs du grand monde af Ponson du Terrail, Denna följetong börjades också den 10 Juni 1873 i det i Kristiania från förra Lehmannska tryckeriet utgående Kristiania Nyheds0g Avertissements-Blad (Morgenpoaten), och då Morgenpostens återgifning af det franska arbetet ansågs vara eftertryck af Nyt Atftenblad, lät Hartvigsen, efter att förgäfves hafva föreslagit uppgörelse i godo, af denna anledning den 22 Januari detta år instämma boktryckaren W. Nisson, såsom egare af nämnda tryckeri och redaktör af Morgenposten, med påstående att svaranden måtte åläggas straff och ersättningsansvar efter opartiske mäns ompröfvande, verkstäldt på hans bekostnad, jämte ränta från instämningsdagen tills kompromisser, faststälts, samt rättegånggomkostnader. Han fäste derjämte uppmärksamheten på att genom en dansk förordning af den 7 Mai 1828 främmande författare erhållit rättssky dd mot eftertryck i Danmark, och att åfledeg den ömsesidighet, som den norska larsen af den 13 September 1830 gör till vilkor för sin tillämpning, förefinnes mellar, Norge och Danmark, i hvilket sist nämnds, lund också den norska lagen af 1830 kunrsjorte genom: ett. plakat af den 9 Jani 1831. Svaranden, som yrkad6 att frikännag och få rättegångsomkostnrsåer sig tillerkända, medgaf att Morgenposten i sina från den 10 Juni till den 16 December 1873 utkom: mande nummer 6:4—146, i till sammans 468 spalter, vid åfergifvandet af det nämnda franska arbet et begagnat Ofversättningen i den af kärmden utgiina danska tidningen. Svaranden dagalade häller icke attdetide nämnda aumren at Morgenposten — hvarest tryckningen var ordnad på det sättratt en ut: klippaing kunde-företagas för attlåta roma: nen inbindas såsom en särskild bok — fans någon som hälst skilnad mellan Nyt Aftenblads och Morgenpostens återgifvande af det franska originalet, hvaremot svaranden, enligt hvad han anförde, då käranden inkommit med sina protester, från den 16 December 1873 lät bär öfversätta boken. Det, hvarpå svaranden stödde sitt yrkande om fri kännande, var deremot i hufvudsaken att käranden icke hade någon förlagsrätt och icke. häller någon rätt som öfversättare samt att romanen, genom att intagas i Morgenposten, blott hade blifvit en mindre del —: och -till och-med: en mycket obetydlig — af. en;annan större skrift, som har en annan författarverksamhet att tacka för sin tillvaro, hvilken senare omständighet han ansåga nödvändigt böra utesluta hvarje tilllämpning af lagens stadgande rörande eftertryck. Slutligen åberopade sig svaran: den äfven på att det var en gammal sed att dem ena tidningen upptog artiklar ar den .andra och att detta alltid af alla och en hvar ansetts berättigadt. Rätten ansbg. det:obestridligt att käranden genomiatt öfversätta eller låta öfver—LL A mms oa