gren, hofintendenten J. Boklund och prof: Eåv. Bergh en garantitörening för ute vandet af Tidskrift för bildande konst, ut görande garantisumman 15,000 kr, årligei i fem år, hvarjämte tidskrifter.s redaktio anförtroddes åt prof:r L. Diotrichson. Denna tidskrift, hvara första häfte kom mer att blifva synligt redan före jul, har säger N. D. A,, utom sin hufvuduppgif att utgöra ett organ för den bildande kon stens intressen inom vårt land, äfven tvänn andra )Jiga betydelsefulla ändamål, nämliger at östadkomma fleifaldigandet af i vår: offerutliga och privata samlingar befintliga konstverk, hvilka, ännu obekanta för der sfriga verlden utom värt land, sedan dera afbildningar användts för tidskriften, skols efter hand samlas till ett eller flere galleri verk, som med tysk och fransk text skola försöka sprida äfven inom det öfriga Eu ropas konstvetenskapliga verld. kännedomen om värt lands konst och körstnärliga skat ter, För detta ändamål ar vändas nu oliks reproduktionssätt, sä att för hvarje branche den mest lämpliga art af reproduktion tages i anspråk enligt följande fördelning. en inbjudningsprogramret gifver vid han len: ; 1. Etsningen, Ivars förnämsta styrka liggel i att kunna återge bildens färgstämving genom att följa riktniy.gen af tonerna i målarens pen. sel, ehuru how endast beherskar svart och hvitt. har i följd 4 sitt väsen til hufvuduppgift ati ätergifva s, väl statens tafvelsamling som min dre bekang., rundt omkring i vårt lands privat samlingar dolda, mästerverk af äldre och nyare datum (Gkasom man en och annan gång genom utbyte .7ned utländska tidskrifter kan erhålla reprod.v.ktioner af utländska seger Man skall sålunda med de respektive egarnes benägna tillåvelse kunna efter hand bilda ett nationelt galveriverk, i likhet med Tysklands etsningar wi Casseloch Braunschweig-gallerierna, som haiva utträngt de medelmåttiga Payneska stålst.icken. Likaledes vore det önskvärdt att kunna erhålla våra nu Jefvande målares medverkan för peintre-graveur-arbeten. i Litografien skulle en och annan gång såsom färg-aqvarell. kunna användas för att återgifva aqvareller; men skulle hufvudsakligen, emedan dess styrka ligger i ett lätt återgifvarde af massor af skugga och ljus, samt emedar. den med stor fördel kan användas för kontur teckning, begagnas enligt sitt väsen för återgifvande af våra inhemska arkitektoniska och skulptur-verk, hvarigenom efter hand ett Ser;ell-syalleri, ett Fogelberg-, Qvarnström-, Moin-gsalleri äfvensom en samling afbildningar af adonalmusei antiker, skulle kunna åstad: kommas. z 3. Hotografien, hvars styrka hufvudsakligen fgger i det fullt trogna återgifvandet af Ninier, med fullständig noggrannheti hvarje den minsta detalj, användes naturligt till återgifvande af äldre mästares handteckningar, på hvilka vårt Nationalmuseum -harstor rikedom, och hvilkas offentliggörande genom Nationalmusei otograf säkerligen ej skulle möta någon svåighet. Sålupda kunde man på denna väg errålla en vacker samling trogna handteckningar, mart sagdt ritade af Raffaels och: Rubens, Mishelagniolos och van. Dycks egen hand. 4. Träsnittet ändtligen, hvars styrka ligger i zonturerv.as kraft och tydligheten i framställlingen af detaljer, användes enligt sitt väsen jäst för konstindustriella mönster samt smärre öpande saker, konstnärsporträtt, vignetter o. d. Vidare vill tidskriften äfven, som man edan af ofvanstående ser, söka att i värt and. införa den hittills af våra konstnärer å ytterst sällan utöfvade etskonsten, såsom ri konstnärlig verksarahet (peintre-gravure), n betydelsefull utvidgning af vår konst, n konstart, som i Europas öfriga länder tår högt, men hos oss nästan aldrig ut fvan. För de ofvan nämnda ändamålens vinnande jar tidskriftens redaktör lyckats hitkalla Cysklands erkändt förste etsare prof. Wil elm Unger från Wien, som redan varit här ch för tidskriften utfört åtskilliga etsninar efter taflor i Nationalmuseum; hr J. laus, en yngre, synnerligen talangfull ets:onstnär från Wien, och hr L. Lowenstam rån Holland, hvilken kommer att längre ram. öppna en skola för etsning. Vid sammanträdet valdes till garantiförningens ekonomiska styrelse: grosshandlaen N. G. Sörensen, ordförande, grefve G. Prolle Bonde, grefve DL. af Ugglas, grefva V. Gyldenstolpe och dr S: Nordström.