alt jämt att timra det hus, hvari samtidens ! menniskor skola bo, men der de aldrig : skola känna sig rätt hemmastadda. Dess ; bostäder skola blifva oss mer och mer främI: mande, ju mera rik och sjelfständig vår l! egen kultur blifver och ju mera vår verldsI åskådning aflägsnar sig fån den, som varj; den klassiska forntidens. ; I vårt land ser det för närvarande syn-: nerligen mörkt ut för naturvetenskaperna. ! Den ställning, de i våra skolor erhållit, eller som man synes vilja gifva dem, ho-J: tar att förqväfva dem och tillintetgöra den! fria forskningen inom dem. Nordens folk hafva rätt att vara stolta öfver den äro-! fulla del; de tagit i dessa vetenskapers ut-? veckling. Det är väsentligen derigenomy! som de svingat sig upp till den höga rang? bland kulturfolken, som de utan tvifvel i intaga. Vilja vi bibehålla vår plats bland dessa folk och ijämnbredd med dem kämpal: för vetande och sanning, då måste vi äfven!j se till, att naturforskningen hos oss föres!: framåt och ej tillbaka, och attnaturveten-: skaperna i vår skolundervisning få denj ställning,; som; dem med: rätta: tillkommer, ! Det är en pligt för naturforskarne att! ändtligen sjelfya taga till ordet och manligen kämpa för en sak, om hvars djupa ! Betydelse de måste vara öfvertygade. De, )! som makten hafva, äro utan tvifvel välmej: nande, och hvad jag här ammärker såsora: fel i vår skollagstittring, särskildt i deni! nya, -som för närvarande i Sverige är under regeringensbehandling, sedan riksdagen om den afgifvit utlåtande, innebärl -sålundå intet klander mot dem, från hvilka I: det utgått. :De vilja säkerligen det bästa, men för att de skola kunna göra det bä-å sta, i hvilken fråga som hälst, fordras det, att de, som böra föra denna frågas talan; bidräga till dess utredning och allsidigal belysning, och i den nu föreliggande, djupt : ingripande undervisningsfrågan är det maturvetenskapernas rmmålsmän, söm det åligger att så klart, tydligt och bestämdt som möjligt uttala sin mening. Detär ock om ett dylikt uttalande från eder, jag härj -ville väcka förslag. Naturvetenskaperna måste sprida sitt ljus till hvårje yrå i det sociala lifvet och der framkalla HE del växtlighet på ödeliggande fält. Deras allmännaste resultat börs blifva allas egendom, ja så djupti böra de tränga, att de inverka på allas sätt att lefva och tänka, så djupt attkännedomen om näturlägarne blir äfven förl des enkle arbetåren, liksom för hvar och ij n annån, n ledstjerna och eh källa tilll väckelse af sund och allvarlig reflexion och eftertanke vid Hans arbete, så väl som altjämt, då han vandrar blånd naturens rika, skiftande företeelser, och på så sätt skall denna kännedom verka stärkande för själslitvet och Kraftigt bidräga att adla det! samma. Sådant synes mig naturvetenskapernas inflytande som allmänt bildnings: medel böra blifva. Mer och mer erkännor man väl äfven deras stora betydelse bärutinnan; mes det fordras för att de skola kunna göra sig fullt gällande som sådant, att man jämväl inser deras vigt som Pedagogiskt: uppfostriogsmedel-och låter dem kovwia till -sin rätt äfven i detta hänseende: .Barnet har en-skarp iåktta: gelseförmåga och går-af-gig sjelft analytiskt till väga för att förvärfva sig kun skap : om den : verld;.. som: omgifver det. Denna iakttagelseförmåga bör ej, den får ej förqväfvas. Låt oss i stället bygga vår undervisning. ;i väsentlig mån på henne, 1åt oss förs idetta ändamål söka mer och ner utbilda henne. Men såsom medel att skärpa: iakttagelseförmågan, ätt uppöfva förståndet och tanken med: hjelp. af takt: tagelsen, att lära individen: skilja. mellan sken och verklighet, .mellan sanning och lögn, att ingifva honom aktning för .sanningen, att tvinga honom till insigt af hvad ett faktum. vill säga, att lära honom uppsöka och .semmanställa fakta och. af dem draga, säkra slutsatser, såsom medel att uppnå detta torde inga andra vetenskaper; kunna. mäta .sig med naturvetenskas perna, Det. är derigenom,. som deväfven böra inom, våra skolor få.en helt annan ställning än för närvarande. Särskildt är det af vs att de, såsom sig vederbör, ingå i skolundervisningen för alla dem, som skola egna sig åt det höga och maktpjuiggan e kall, som är vårt, mine herrar! e egenskaper, som Yr gernas rätta studium mer än något annat är eg-I nadt att utbilda, äro just de, som läkaren i hög grad måste besitta, om han skall raotsvara sitt namn och så kunna ufföra sitt kall, som man har rätt att af honom fordra. Hans hela lif måste vara en fortsatt naturforskning. Den skärpa i iakttagelsen. och den säkerhet i användningen af naturforskningens metod, som äro hans förnämsta , vapen, . dem förvärfvar han ej lött vid en mera framskriden, ålder. För närvarande finnes det i våra skolor; jag talar Hur endast öm de svenska, o vi undantaga, flosof, som först ingår i högsta klassen, sarat välskrifning och teckning, ej ett enda ämne, åt hvilket, så lten tid är anslagen som åt naturvetenskaperna. Två timmar i veckan är hvad man ansett lämpligt offra åt dem alla samtliga, under det att 7 til 10 timmar egnas ensamt åt latinet, förutom all den tid, som åtgår till detta ämne för sköföfningar i hemmet. Men ej hog härmed, studiet a de egeåtliga naturhistoriska ämnena , zoologi och botanik upphör med sjette klassen, två år innan afgångsexamen till universiteten aflägges. De betyg, som i sjette klassen erhållas, gälla för afgångsexamen, Så vidt jag vet, är förhållandet det sakna i Dånmark. Enligt det ef regeringen hos oss framlagda förslaget till ny skolordning skulle förälla dem, somm i skolan läsa bådade klassiska språken, all undervisning i naturvetenska perna upphöra med ö5:te klassen, 4 år innan tillträde till universitetet kan vinnas, och. för hela reala linien, hvilket jag särskildt vill betona, skulle undervisningen i naturhistöria jämväl upphöra med samma klass. Ja, granskar man de fordringar, som blifvit uppstälda för slutpröfningarna i 3:e och 5:te klasserna, så vill det synas som l