BLANDADE ÄMNEN. Ur persisko shahohs dagbok. Ur G. H. T. tillåta vi oss här återgifva följande: Ännu har man väl icke hunnit alldeles glömma bort den österländske fursten, som förlidet år ästade Europa och firades med så stora festlig. Beter och långa tidningsuppsatser: Man kommer åtminstone i håg hans diamantknappar och ädelstensplym. Det undrades den tiden, hvad hans CT majestät egentligen tänkte om alt hvad an fick se och upplefva här i vestern, och då ä jer från hans omgifnings läppar förnams, att han förde Aagbok och gjorde -ressanteckningar-, som frumdeles måhända skulle offentliggöras, var man på förhand joke så litet uyfiken att få kasta en njek i dem. : 0 soct) har NU verkligen offentliggjort Hans majeståv af ott bätte på 208 pr or, i i lem orbis nEonng Ett bref. från nämnda stad än engelska tidskriften -Asademys redogör för en del af innehållet och särskiigt den del, som rör hans vistelse i England. Brefskrifvaren tillägger, att boken är författad på en persiska, så dålig, att envåldsherrensg trogne 0C ,ödmjuke undersåtar, som tro mycket granntyckte: vad rent språk och god författarestil vidkommer, i all ödmjukhet och trobet rynka näsan deråt, och att bokens tryck och utstyrsel icke ingifvd höga föreställningar. om den gutenbergska konstens blomstring i Persien. Na Shahens skildringar af de märkvärdigheter, han såg, äro rätt lustiga. : Var. det någonting, som han ej förstod. -skrifver han helt enkelt: det var ott underverka eller: vi kunna icke nedskeva en skildring deraf. Ett genomgående drag är, Att han mycket ordrikt talar om obetydligheter. och att han affärdar vigtigare ting Sed uågre få ord: Om sina höga kusiner i Ruropa. kejsare. kungar och drottningar, säger han ej häller mycket; men när det gäller att tala om negrinnor, japanska akrobater, caf6. sångare Och vaxkbbinett, är han dess mer meådel. am. 4 Sedan han tagit farväl af belgernes konung, år han om bord å Lorenson Sahib, sir Henry Rawlinson, å skeppet -Vigilant kapten MClintock, känd för sing resor till Nordpols-öarna-, Hvad han beundrar å det ståtliga örlogsskeppet är ingenting annat än den förträffliga maten, som der serverades honom, särskildt vindrufvorna och melonerna. I Dover mottages han af hertien af Edinburg, som ser bra ut, är lång och 5 ett litet skägg och blå ögon, samt af prins Arthur, som är mer kortvnxen och -har ett magrare ansigte. På järnvägen mellan Dover och London beundrar hans majestät de präktiga åkerfälten och skrifver i sin dagbok: -om Engfands jordbrak tjenar det till intet att orda, ty Åået är kändt öfver hela verlden-. Sedan man passerat Shesihurst-, fattar ett hjol eld, och det var nära att vi alla omkommit ilågorna, Dea folkmassa, som emottog den höge resanden vid Charingeross-bangården i London, var otalig. och framkallar följande smickrande anmärkning: London har några ganska vackra qvinnor; på både qvinnors och mäns anleten läser man ädelhet, storhet, värdighet och kraft. Det är tydligt, att engelsmännen äro ett stort folk. en allsmäktige har särskildt gifvit dem styrka och skicklighet, gu förstånd; sundtomdöme och nppfostran. Detär icke underligt, att de öfvervannit ett land som Indien och ega stora kKolonier både i Amerika och annanstädes. Äfven den engelska hären finner han boundransvärd, men England har enligt hans mening icke tillräckligt bästfolk, eburu de ryttare, som han såg, voro utmärkta. Soldaterne voro unga, starka, väl klädda och väl öfvade. Om drottning Victoria skrifver han: Hennes majestät är 50 år gammal; men ser ut att vara 40. Hon har ett mycket tilltalande ansigte.. En häpnadsvärd upplysning lemnar han om Londons polis. Folket i London:, skrifver han, har höga tankar om sin polis; den bom visar uingagta missaktniog mot polison, måsto dödas.s Som kobatkännere kar hans persiska majestät sin egen smak. De målningar, som han fönn Yara de bästa i Bagland, voro uppbärgdea i Albert Halt och målade af engelska flottans office rare och sjömän. Hvad plastiken vidkommer, fins, enligt shahevs mening, ingenting i hela verlden så beundransvärdt som madame Tussauds Ng hans majestät visste icke, om de leide eller ej.