af, att folkmängden varit i ständig tillväxt. År 1801 var den i hela riket: 929.001, år 1840: 1,289,075, år 1860: 1,608,362, år 1870: 1,784,741 och år 1874: 1,861,000. Alla dessa summor gälla Danmarks område, sådant det blef genom fredsslntet 1864. Staden Kjöbenhavns folkmängd uppgick år 1801 till 100.975, år 1840 till 120.819, år 1860 till 155.143, år 1870 till 181,291 och år 1874 till 193,000. Hela konungarikets folkmängd visar sig således vara litet mer än fördubblad, hvilket ej är förhållandet med Kjöbenhavns. I öarnes amter (utom Kjöbenhavn) har befolkningsantal från 1801 till 1874 stigit från 442,902 till 842,000. På Jylland har folknumern under samma period stigit från 385,124 till 826,000. Af öfriga sifferuppgifter finner man, att städernas invånareantalet mer än fördubblats, i synnerhet fa Jylland; i städerna på öarne förbåller sig efolkningen nu till 1801 års som 2!, till 1, på som 3 till 1. Äfven landtbefolkningen ar på Jylland titltagit starkare än på öarne oe år 1801. Den förstnämnda har mer än ördubblat sig, den senare icke fullt fördubblat sig... Jyllands hela folkmängd har i rundt tal tillväxt 50,000 mer än dubbelt mot 1801, på öarne 50,000 mindre. Oaktadt Jyllands ytinnehåll är omkring ?, af hela konungarikets, är det dock ännu långt ifrån, att dess befolkning uppgår till hältten af hela rikets folkmängd.