att uppskjutasg, till dess Minghetti vändt åter till Rom från sin resa i Syditalien: Man väntar ock med det snaraste att erfara Bougkis utnämning till undervisningsminister, och alla arse hans upptagande i ministeren såsom något mycket lyckligt. Man motser med spänning utgången af de nya valen. Visserligen väntar man i all mänhet att norra och delvis såsom vanligt mellersta Italien skola välja hofsamt liberale, hvilka komma att understödja ministeren, under det Syditalien väl kommer att följa sin gamla vana och välja radikala; men detta oaktadt motser man med stort intresse valen i Rom, emedan der en härd strid kommer att kämpas mellan de nyss nämnda båda stora partierna, hvilkas iobördes styrka ingen kan beräkna. Den frågan är ock framkastad, hurnvida de klerikala skola försöka att inverka på de politiska valen, sedan de ledo ett sö grundligt nederlag vid de kommunala. Valet i Rom skall säkert få stor betydelse derigenom, att de många från Norditalien inflyttade embetsmännen, som nu erhållit valrätt, sannolikt skola skänka sina röster åt regeringsvänliga kandidater, hvarför ock de radikala, ehuru förgäfvos, motsatt sig deswa embetsmäns uppsättande på valmanslistorna. Något, som yttermera stärker de liberales parti, är det, att hertigen af Sermoneta genom att icke vilja deltaga i festen den 20:de dennes kommit i delo med invånarne i Trastevere, hvarigenom hans medtäflare, den liberale furst Corsini från Firenze, erhållit större utsigter än förut. — Regeringen har under sommarens lopp förberedt åtskilliga finansiella reformer, som under en längre tid stått på dagordningen. Lagförslaget angående en jemnare fördelning af grundskatterna har nu inkommit från de särskilda komitter som till behandling förehaft detsamma. TI Italien, som är ett öfvervägande jordbruksidkande land, intaga grundskatterna första rummet bland landets alla inkomster, och man har så mycket mera skäl att klaga öfver deras nu varande ojemnhet, som de blott till en del hvila på en pålitlig grundval. Det nu föreliggande lagförslaget går ut på att till grundval för grundskatternas utjemning lägga nya, öfver hela kungariket utsträckta, egoviddsmätningar. Af de 28 millioner hektarer, som utgöra landets ytinnehåll, äro på fastlandet 12 millioner med större eller mindre noggrannhet uppmätta, och hvad dessa vidkommer behöfves blott en revision af jordeboken. På ön Sardinien äro 22 millioner hektarer uppmätta. Tillsammans säledes 142 millioner hektarer, fördelade på 4652 kommuner. Inom de öfriga 3714 kommunerna skulle nu en uppmätning taga sin början, så snart den nya lagen blifvit antagen. Times korrespondent i Paris lemnari ett af sina senaste bref följande aya uppgifter om den åf ogs förut omnämnda strid, som utbraotit i det bonsapartistiska lägret: Striden emellan prins Napoleon och hang kusin, prins Charles Bonaparte, angående hvem af dem, som inom generalrådet skall komma att representera Ajaccio, blifver dagligen allt mera bitter, och detsäges, att regeringen vidtagit försigtighetemätt för ati förekomma lugnets störande. Enligt en artikel af hr de Cassagnae i Pays af den 24 dennes bafva imperialisterns, den kejserliga familjen och hela dess parti, med undantag af en obetydlig del, som är fuilkomligt likgiltig för alla familjens traditioner, med vett och vilja inledt denna strid för att störta prins Napoleon, hvilken af dem betraktas såsom en oupphörlig källa till oro. I öfverensstämmelse dermed hade man beslutit att motsätta sig dennes äterval till goneralrådet och att i stället tillsätta hans kusin. Hr Pietri, kejsarinnans gekreterare, har vid sin nyligen inträffade ankemst till Ajaccio meddelat, att prins Charles kandidatur blifvit gillad af kejzarprinsen, och i en rundskrifvelse, som han uisändt, beskrifver han sitt uppdrag såzom pinsamt, men nödvändigt, Afven prins Charles lägger i sin adress, hvilken betecknahde nog är daterad Arenenberg, stor vigt på att kejsarprinsen har bemyndigat honom att uppträda såsom kandidat. Detta har blifvit på det häftigaste sätt anfallet i prins Napoleons organ, hvilket påminner pring Charles om att hans fader var on af dem, som 1849 uppträdde till Roms försvar; att han sjelf skulle, vore icke hans börd, hafva tillhört den revolutionära armen och att hans fader, då han af den aflidne kejsaren, medan denne ännu var president, blef landsförvigad från Frankrike, af regeringen betecknades såsom en främling, då hans sak inför henne förekom. Den rivalitet, som sedan länge egt rum mellan Ajaccio och Bastia, bar uv indragits i striden, och hr Rouher m, fi. äro anklagade för att hafva hindrat, att garnison afsändts till den förra af de båda städerna och derigenom gynnat dem, zom varit deras anhängare i valstriderna. Hr de Cassagnac anmärker, att då han senast samtalade med kejsarinnan, hade hon varmt tagit prins Napoleon i försvar, och säger, att det ädelmod, hon då lade i dagen, nu blifvit skamligt lönadt, Prinsen påminnes derom, att en vägran att lyda icke är långt från att vara detsamma som i handling öfvergången fiendskap, och att det bär icke är mer än ett steg mellan olydnad och slägtmord, Han varnag, ty han är på väg att taga detta förfärliga steg, och han bör påminna sig Philippe Egalitå, Hans uteslutning från generalrådet är, säges det till sist, blott försteget till hans oteslutande från arfsföljden.