ande, gom genomgick dem, på samma gång de å andra sidan på ett fullt motsvarigt sätt uppburo de skönaste lyriska dikter, som skapats på det norska språket, dikter aj Wergeland, Welhaven, A. Munch, Björn stierze Björnson m. f. Såsom ofvan är nämndt, äro dock Kjerulfs kompositioner så allmänt bekanta och värderade äfven i Sverige, att någon särskild karakteristik öfver dem eller beröm af dem icke behöfvas: sådana sånger som Brudeferden i Hardanger, Norges beste samt dessa lika sköna sor originella romanser, såsom I graneholtet, Solskinsvisen, Ved Söen Mm, fl. bära bästa vitnesbördet om hvad mä staren en gång var. Deremot vilja vi med anledning af dagens betydelse till våra läsares tjenst anföra nägra data ur konstnär rens lif. Han föddes 1815 i Kristiania. Fadern var expeditionschefen Peder Kjerulf. Han blef student 1835 och egnade sig till en början åt juridiska studier, hvilka han dock efter några är afbröt och helgade sedan — dock först efter mycken strid och sedan ett sjakdomefall, som för alltid bröt hans Kelsa, tyckes hafva skänkt honom full klarhet rörande bans kallelse — hela sitt lif åt tonkonstens tjenst. Samtidigt med att han var privat lärare i musik och instruktör vid studenternes nybildade sångförening, studerade han musikens teori under Carl Arnold, fadern sill vår åflidne utmärkte violoncellist. 1849 företog han med ett stipeniium en utländsk resa och fort satte gina studier i Kjöbenbavn under Niels Gade och i Leipzig uuder. Ernst Richter. Först såsom mogen man, år 1855, och äfven då, sBåsom det synes, med stor tvekan, uppträdde han såsom kompositör med -Sex sånger för en röst med piano, tillegnade svenake hofsångaren I. A. Berg och utgifna på svenskt förlag. Den sympati, lkvarmed dessa sånger möttes, särdeles i Sverige, uppmapade honom till större produktion, och nu följde det ena häftet efter det andra, alla utgifna bärstädes och flere bland dem tillegnade svenska musikaliska utmärktheter, Båsom J. A. Josephson, Ivar Hallström, Ludvig Norman. Äfven några yttre utmärkelser föllo under slutet af hans lif, honom till del, såsom ledamotskap af musikaliska akademien i Stockholm, rsedalj och riddareorden. 1868 den 11 Angusti ändade han sitt vackra lif vid Greisens badanstalt nära Kristiania. Den minnesvård, somi dag kl. 1 aftäcken, har sin plats på den lilla planen framför Aars Voss skolbyggnad. BSänger för tillfället äro skrifna at A. Munch och satta i musik at Edvard Grieg. Skolebostyrer Er. Gjörtsen håller festtaiet och verkställer altäckningen, ,