Från Tromsö kan tyvärr icke hvarenda uppsats vara skrifven, som nu kommer för våra läsares ögon. Också trodde vi oss hos mången finna en viss tankspriddhet så snart man förde samtalet på tilldragelser, som händelsevis inträffat söder om 83 breddgraden. Sedan de första underrättel-) serna rörande det nyupptäckta Cap Wien gjort sin vandring genom verlden, hör det till en tidningsmenniskas trefligaste drömmar att kunna bjuda sina läsare på redogörelser för isbjörnarnas sedvanor och politiska hållning, för elegansen i de lätta drifved-byggnaderna vid Cap Wien, för sälarnas Chronique scandaleuse — kort sagdt, för alla detaljer af ännu ej utforskade polarolatser i en utförlig artikel och sätta deras nordiga bredd i riktig proportion till deras östliga längd. Omöjligt! Vimåste ovilkorligen afvakta den utförliga berättelsen om expeditionen. Låtom oss beväpna oss med tålamod, till dess de med sådan otålighet väntade nordpolsfararne komma hit, och låtom oss sysselsätta oss medl: tilldragelserna i de varma zonerna. Det är en Wien-tidning som skrifver ofvanstående såsom inledning till en uppsats; hon försöker medelst fetstilsrubriken ådraga sig upp: märksamhet af sina läsare, som i dessa dagar icke vilja höra talas om något annat, än om den österrikiska nordpolsexpeditionen och dess upptäckter. Efter ofvan stående inledning börjar den egentliga artikeln så här: morgon kl. 7 e. m. öppnas åter i Wien (fe nordl. bredd, 34? östlig li ) den lilla Strampferteatern o. 8. v., och derpå följa omständliga upp: gifter på nya pjeser, nya artister m. m, — En ballongfärd nattetid. En ofantligt stor ballong, som uppsteg från Paris på aftonen 28 Augusti, nedföll påföljande morgon i Marmont i belgiska Luxembourg, sydvest om Spa, icke långt från tyska gränsen, efter att ha verkställt en högst märklig resa. Förhyrd för en längre vistelse uppe i luften, bar denna ballong fyra resande, Camille Flammarion med fru (på bröllopsresa!) hr Ernest Flammarion och luftseglaren Jules Godard. Den kallades Lumen, titeln på Flammarions senaste astronomiska arbete. Atmosferen var delad i horisontela zoner, som rörde sig i olika riktningar. Nära marken omvexlade luftströmmen efter de lokala förhållandena; på några hundra meters höjd fördes den mot sydost; på tusen meter gick den mot söder; på 1500 meter mot vester och från 2000 till 4000 meters höjd gick dem som en ofantlig flod mot nordost. Dessa olika luftströmmar gjorde, att inoftskeppet, i stället för att segla i en rak linie, följde de besynnerligaste kroklinier, allt efter som den höjde eller sänkte sig i olika luftlager. BalJongen tog i början riktning mot Vincennes och svätvade öfver Marnes krökning, utbytte sedan den sydostliga riktningen mot den nordostliga, stannade, gick tillbaka mot Boissy-Saint-Leger och Villeneuve-Saint-Georges och strök derpå ånyo öfver departementet eine-et-Oise för att åter stiga i nordostlig riktning. Men då den anlände till grannskapet af Lagny, flög den mot sydvest och förde de resande tillbaka mot Paris. Om de hade följt denna sista luftström, skulle de hafva gått öfver hufvudstaden och ställt kosan mot Rouen och Håvre. Den stora staden utbredde sig antydd af eldlinier, med sina boulevarder, avenuer, kajer och öppna platser; med tillhjelp af en kikare kunde man till och med urskilja busen; det var en lysande yta, der man såg rörelse och lif, medan det tystaste lugn herrskade uppe i luften. Klockan var då 11 på aftonen, och ballongen hade gått upp kl. 7. Då luftströmmarnas riktning blifvit sålunda bestämd, beslöt man att välja de nordostliga, som herrskade på 2000 meters höjd, och utkastande en gäck med barlast, höjde man sig upp i molnen, öfvergifvande Paris och dess ljus. Långsamt, tyst, stiger det ofantliga gasklotet genom molnen. Liksom lätta snöflingor öppna molnen väg och jorden försvinner. Omgifven af ett svagt gråaktigt ljus, sväfvar ballongen framåt 4 balfmörkret. Men nu synas månens silfver hvita strålar. Man har passerat genom molnen och det förvånade ögat ser deras hvitgråa hvirfJar rulla på långt afstånd. Luftseglarne sväfva in i stjernrymden under det de under sig hafva berg och snö; ett storartadt landskap cknar sig; hvita alper, glacierer, dalar, svalg, afgrunder; en okänd natur afslöjar sig, skapande som i en dröm de mest fantastiska och bländande panoramor. Väldiga strider utkämpas mellan molnen; fwtströmmarne följa hvarandra, stöta emot och omstörta hvarandra, drifvande de vidunderliga massorna framåt under tystnad, Man känner, man ser Juftens mäktiga, outtröttliga, underbara krafter verka, under det jorden är inslumrad, Ingen skildring skulle kunna beskrifva detta magiska skådespel, som man beundrar med ett slags häpnad, medan man på samma gång beklagar, ett hzgen annan blick Jå hela planeten är öppen för all denna herrlighet, Men o under! Månen omgifver sig med anlygande stråikrans, omkring hvilken en tredubbel röd, grön och blå ring plötsl raollar sig som ett stort trefärgadt skärp. Molnen bilda en krusig slätt, ett si fverhaf, och nattens stjerna, hekrönt med ett lysande diadem, tronar öfver sitt sike. Nordstjernan vakar, liksom vore hon denna himmelska bonings väktare. Men hvad är det för en skugga, som sväfvar der på den hvita slätten, omgifven, äfven den, af en strålkrans af milda färger? Det är skuggan af ballongen och de resande, som följer ef på deras KA OO ften; genom ett optiskt fenomen, som ån Sihlersöktes och förklarades af hr Flammarion för 6 år sedan, omgifyer Kr skugga med en ring af ljus och med regnbågens färger. Man vet, att denne astronoms e laftresor hafva satt honom i tillfälle att upptäcka flere af de invecklade Jagar, som äro gällande för atmosferen. Ett a öppnar sig framför ballongen. Blicken fördjupar sig ederi och urskiljer jorden. Man känner igen de slätter, som sträcka sig mellan Rheims oc Soissons. De resande göra sitt bestick och finna, att de. alltjemt segla mot nordost, till och med något litet mot öster, hvilket skingrar de farhågor, som de ett ögonblick hyste, att de fördes mot norr. mot hafvet, emedan de trodde sig på långt håll vid borisonten se en blänkfyr, Detta ljus kom sannolikt från något aflägset lokomotiv. ; Men snart aftecknar sig morgenrodnaden i öster. Ballongen har åter sänkt sig från de himmelska böjderna och a nu på några hundra meters höjd öfver Ardennernas berg och skogar. Alla daisr äro uppfylda med dimmas hvars öfra Bo öfver allt är lika jemn och ser nt som nyfallen snö. Hela landet aftecknar sig sålunda med sina oregelbundenheter. Hvilken noggrann planritning skulle man ieke kunna göra från ett sådant observatorium! Terrängens iakttagande visar luftseglarne, att de ånyo vända tillbaka till Paris, om de stanna qvar på denna höjd. Man utkastar barlast, molnen försvinna, månens sken bleknar för dagens, ballongen sväfvar på 4,000 meters höjd öfver menniskornas vanliga nivå. Men allt är fruset i ondolen ; och oaktadt sina gg käpna luftseglarne, att de äro i en iskall luft. Termometern håller sig 15 grader under noll. Långt ifrån 2 beklaga sig, påstod dock fru Flammarion, föll af optusiasm, att hon aldrig befunnit sig så väl. Erinrande om preludierna till en ofantlig kongett, som förberedes, rustar sig hela den atmosferiska naturen till att festligt helsa solens uppång. De aflägsna molnen råka i brand och ikna Alperna, belysta af den nedgående solen ; de lättaste ångor antaga en fin rosenfärg; från den strålande stjernans rare framskjuta i alla riktningar kärfvar af ljus och de öfre molnen kantas med ett glänsande guldbroderi. Plötsligt skingras allt, och ljusets och värmens härd höjer sig majestätiskt, spridande vidt omkring i t sig sjelf skulle hr mad å Fr Re rn meterg höjd: man måste