n stor minskning iden improdnktiva skuldsättningen, men en stor tillökning i lån för produktiva ändamål, och att, ehuru skulden då måbända återigen är fördubblad,. denna ökning hufvudsakligen berott på före-! tag, som förökat menniskornas rikedom, väl. ; befinnande, bildning och lycka, Härmed är Baxters föredrag om stater. nas skulder slutbehandladt. Nu Bterstår att enligt gifvet löfte meddela en öfversigt af Sveriges statsskuld, hvilken af honom endast j allmänna drag kunde framställas. Här bör i första rummet såsom en ytterst gällsynt företeelse framhållas, att den statzskuld, Sverige ågamkat sig, har endast för ett ändamål tillkommit, nemliger för jernvägsbyggnader — således för det mest proAaktiva af allt, hvarmed en stat kan taga omedelbar befattning, utan att göra sig till indastriidkare, Då vid 1853—54 årens riksdag frågan om jernvägar erhöll karakteren af en statens angelägenhet, godkändes såsom grundsats att stambanorna — om hvilkas utsträckning Bsigterna voro mycket oklara — skulle anläggas och utföras genom etatens omedelbara försorg och varia en allmän tillhörighet; vidare antogs, att de erforderliga medlen skulle kunna erhållas dels genom tillskott af statskassan, dels gefom upplåning inom landet, Något utlänåskt lån befarade ständerna ej kunna erhållas, enär Sveriges kredit i utlandet ansågs stå på svaga fötter, hvaremot penningtillgången inom landet antogs vara god och tillräcklig, Men första försöket med inhemsk upplåning utföll så, att benägenheten för att mot 3!e å 4 proc:s ränta placera kapital hos staten visade sig ringa. Det första inhemska statslänet af 1855 uppgick endazt till 281.900 kronor. Emellertid tvekade icke ständerna att anvisa redan för den tiden ganska betydliga belopp till jernvägsbyggnader, och på våren 1855 började arbetet å de första statsbaorna, Snart visade sig oförtydbart; att med inhemskt kapital kunde icke jernvägsbyggnaderna fortsättas, så vida ej indnstrien och näringarna skulle beröfvar du för dem nödvärdiga kapitalen, och för öfrigt skulle arbetet blifva fördröjdt. Af dessa skäl och då statsmakterna nu voro fullkomligt ense derom, attnationen skyndsamt borde tillegna sig dot Hya kommunikationsmedlet i så stor skala som möjligt, blef det nödvändigt att upptaga lån i utlandet. Omkring 100 mill. kronor ansågos erforderliga för de då påtänkta statsbanornas utförande; men skölle nationen förmå bära en så stor skuldbörda? Finansministern Gripenstedt besvarade denna fråga med ja, Den bevisning, han framlade, benämndes snart blomstermålning; men erfarenheten har sedan fullständigt ådagalagt, att han icke öfverskattade lapdöts matsrie.la utveckling. I Tyskland upptogog 1858 och 1860 två lån 8 tillhopa 18,190,500 thaler (4 4!e proc. ränta); 1861 kunde ett inhemskt lån ä 3 millioner kronor upptagas (4!(2 procränta); 1864 upptoga ett lån i England å 555,700 sterl, (4 proc. ränta), 1866 återigen ett lån i Tyskland å 9,932,300 thaler (4!e proc. ränta) och 1868 ett lån i England å 1,150,000 sterl å 5 proc, ränta; men från och med 1869 hafva alla de lån, som npptagits, varit inhomska, d. v. s, stälts i svenskt mynt, med 5 proc. ränta, utom det söm upplades 1872, å hvilket räntan är 4 procent, Det kan icke förnekas att både kapital tiligången inom landet har tillväxt och att Sveriges kredit ökats, då från 1869 icke nå. got utländskt lån behöft npptagas och då för den upplåning, som ansetts behöflig, obligationer i svenskt myst kupbat utgifvas. Kändt är äfven att af dessa obligationer hafva gapska batydliga belopp uppköpts af danske affärsmän. Vid 1873 års slut uppgick den svenska statsskulden till 120,246,862 kronor 22 öre, Men vid samma tid hade svenska statsverket att fordra för utgifoa lån till enskilda jernvägsanläggningar 16,917,221 kr, 76 öre, och då denna fordran bör anses fullkomligt säker, så kan med fog sägas att statens egen skuld utgjorde 103,329,640 kr, 46 öre. Då, såsom förut är nämndt, den svenska statsskulden tillkommit alenast för jernVvägsbyggnader, är det af synnerligt inresae att inhemta huru stort det kapital är, som s ( ; j j mm — r — --—— ———---K .— . .—.s zzwwmnmnmOom— eO—-——-—v—— Ä. —— — .zc i n—— ———— —— — — — —O——— blifvit nedlagdt vid statsbanorna. Enligt oss benäget lsmnad uppgift utgjorde totala bygg nadskapitalet vid 1873 års slut 123,052,604 kr, 67 öre. Men detta kapital har icke uteslutande erhållits genom upplåniag. Med trafikmedel hava bekostats nya byggnader och anläggningar för 3,676,214 kr. 98 örel och ny materiel samt andra inventarier för 6,386,457 kr. 56 öre — eller tillhopa 10,062,672 kr, 54 öre. Dessutom ha a! trafikinkomsters behållning för åren 1861—73 till statskontoret aflemnats 17,615,463 kr 16 Öre. I sammanhang härmed torde böra erin ras, att då förslag väcktes attstambanorsa skulle byggas för statens räkning, uttalade en mycket framstående affärsman och riddarhusledamot såsom sin bestämda öfvertygelse, att i gynnsammaste fall skulle möj-l: ligen inkomsten af jeravägstrafiken betäcka trafikkostnaderna, hvaremot staten måste bereda sig på att ärligen uppoffra det belopp, som erfordrades till ränta och amortering å de lån, som upptogos till jernväg:byggnader. Statens jernväger lemsade 1873 i brutto inkomsat 11,709,588 kronor; af denna summa l erfordrades 6,188,167 kr, till bestridande at trafikkostnadersa, och nettobehlilningen utgjorde 5,521,421 kronor, hvaraf till statskontoret ha aflsmnats 3 millioner,