. På qvällen ville jag göra en spatsertur innan jag gick till sängs. Under min promenad vände jag mig till en mig mötande person och frågade onom: Vet ni om tidningarne äro komna? Han gapade på mig med en högst förvånad min, gapskrattade åt mig och fortsatte sin väg. När jag kom in på värdshuset, adresserade jag mig till värden: Kan ni gifva mig tidningen? Tidniogen? Ja... ja... jag vet, jag vet! ropade på sin dotter med-det -rosiga ansigtet. Toinette, tag fram tidningen åt monsieur ! Toinette steg upp på en stol och famlade med handen uppe på ett skåp; der fick hon snart nog fatt i ett papper och det lemnade hon åt mig. Var så god, monsieur!Jag vecklade upp tidningsnumret och se här hvad jag fick läsa: Journal de Paris, d. 20 Okt. 1820. På första raderna af notisafdelningen läste jag : .Konungen -har skänkt en gulddosa åt chevalier :deLangeais med anledning af. hans nya öfversättning af Horatius. .. Huru!utropade jag förbluffad, det här är tidningen? Monsieurs, svarade värden tvärsäkert, -sedan nitton år tillbakacha vi aldrig haft någon-annan i vår kommun. — En egendomlig rättegång har nyligen slutat i Bristol. Hr Broad, från Falmouth, hade dödligt förälskat sig i en flicka, som till en tid besvarade hans böjelse, men, snart gaf vika för sin familjs enträgna önskan och gifte sig med en annan. Detta slag gjorde den olycklige hr Broad galen, och han fördes till d:r Lyles anstalt för sinnessjuke, En dag slet han sig i ett anfall af ursinne lös från sina vårdare, höppade ut genom fönstret, krossade båda benen och var derefter lam i hela nedre delen åf kroppen. Men det märkvärdiga är, att han med detsamma återfick sitt förnuft, den förfärliga stöten hade botat hans vansinne. Nu har han stämt d:r Lyle till att gifva honom skadeersättning för det han icke vaktat honom nog omsorgsfullt, utan låtit honom hoppa ut genom fönstret, hvarigenom han blifvit en krympling för hela Bitt återstående lif. F Men hr Lyle nekar att gifva honom skadeersättning. Ni bör i stället vara mycket glad öfver hvad som skett; emedan det ätergifvit er edert förnuft. Skulle ni hellre velat hafva qvar edra ben, men förblifva vansinnig?Detta skäl fann gillande hös domstolen, hvilken endast tillbakavisade hr: Broads åtal. — Lergökens anor. Uti engelska tidskriften The Art Journalför Augusti 1874 finnes en illustrerad lage af Mary Eliza Rogers Om konstsaker från Syrien och. Palestina-, ur hvilken följande här må anföras: Jag blef mycket förundrad, då man visade mig några hylspelpIpr af lergods klumpigt efterbildande fåglar, förmedelst hvilka män fram. bragte ett skarpt, gällt ljud. Jag medförde några dylika till England. Fågeln skall synbarligen föreställa en tupp. Det är för märkvärdi; att ännu finna sådana i bruk bland ett folk, gom af sin religion (den muhamedanska) är strängt förbudet att göra bilder af något, hvilket som helst, lefvande föremål. Kanhända är detta den sista, bortdöende qvarlefvan af belätetillverkningen i Syrien. Dessa lergökar likna i afseende på form, färg och arbetssätt de -kläumle formade lerfigurer, hvilka utgifvas för Moaiternes afgudabilder och rörande hvilka så hårdnackade ordstrider-nu ega rum i London; Paris, Berlin och Jerusalem. Frågan om derasäkthet är väl icke ännu-bestämdt afgjord, dock: förmodar jag för egen del, att det. torde kunna ledas i bevis, att-gamla lerfigurer,.dels. af vanlig mensklig, dels-af särdeles hiskelig form; verkligen påträffats i deMoabiters-land.; ehnru seder mera den snabba -afsättningen i Jerusalem af dylika med lätthet. tillskapade föremål föranledt förfalskning i stor skala. Efterfrågan föranleder tillgång. hn Den ena af dectill denna uppsats bifogade fee rer har till punkt och pricka skapnaden af v här ännu brukliga ler-: eller gal-gökar. Skulle äfven: dessa vara, en återstod af fenioisk kultur i vårt land? (Pr) — Rund segelbåt. Ryska Invaliden omnämner, att ibland den samling af roddoch segelslopar af alla möjliga slag, som nu finnes i Tsarskoje Selo, ådrager sig, synnerlig uppmärksamhet en nybygd, rund segelbåt. Denna i de första dagarne af Augusti: färdigblifna båt är konstruerad i enlighet med de af uppfinnaren sjelf, generaladjutanten Popoff uppg orda rit ningar. Den är af trä och liknar till det yttre de så kallade Par (så kallade efter uppfinnaren), bildar en regulier cirkel af 15 fots diameter och har midtpå en upphöjning, äggformad eller oval, omkring hvilken sittplatser äro anbragta. Slupen har en mast af 30 fots längd och ett bögspröt. Dess hela segelmassa upptager 380 qvadratfot, hvilket för en må vanlig konstruktion vere en omöjlighet. . För att gifva båten stadga i blåst, har den, utom sin egentliga köl af 2 tums höjd, en annan af 2 fots höjd, som med ett eget slags mekanism efter behag kan vikas undan eller ställas upprätt, så att båten, som blott ligger 2 tum djupt i vattnet, kan passera de grundaste ställen, der slupar af. -vanlig byggnad ophb lika inrymmande som den, (d. v, s. en ton med barlast och passagerare) omöjligen kunna gå fram..: Under 5egel går den snabbt och lätt och lyder roder väl. — Informatorn och lärjungen. Om den ny. ligen aflidne erkebiskop Swmner berättar Times följande: Som. ung Kandidat reste Han utrikes med nuväraide märkisen af Conyngham såsom dennes informator. I Schweiz: förälskade sig Conyngham i en vacker ung flicka af borgerlig härkomst så passioneradt, att Sumner fann sig föranledd att underrätta den unge mannens föräldrar om saken. Dessa blefvo naturligtvis högst uppretade öfver utsigtön till, att deras son kunde gitta sig med eu ofrälse flicka och ålade inför: matorn att göra allt, som stod i hans makt; för att förhindra giftermålet. De föreslogo honom till och med att a gifta sig med fickan, i hviket fall de skull Sa uppbjnd hela sitt inflytande för att förskaffa honom en prestsyssla. Den unga schweizerflickan tyckes hafva varit lika mycket i kandidatens som i lordens smak, och förslaget blef derföre villigt antaget. Sumner tog verkligen flickan till äkta, och mot vanan höllo lord och lady EE ord; Efter Sumners återkomst till Englabdblef han presenterad för prinsregenten, hvilken strax utnämnde honom. till sin uskaplan. Härmed hade han beträdt det trappsteg, som skulle föra honom till den högsta kyrkligg värdighet. — Insektspulvrets nytta illustrerad... Påtal om den öppnade insektsutställningen i Paris.skrifng korrespondent till, Göteborgs-Posten. föllande: er För öfrigt saknas icke här. likaså litet som vid alla andra utställningar, åtskilliga löjliga utställningsföremål. En uppfinnare af ett visst slags insektpulver hår för att tydlig: göra dess utmärkta verkningar. låtit up ställa ett tjog soldater på två led. Det ena ledet grimaserar alldeles fasligt och kliar Sig förtvidadt och jagar fåfängt efter vissa små oroliga djur, som trifvas väl i kasernerda, säger man. et andra ledet har funnit det rätta medlet — det är naturligtvis utställarens märkvärdiga pulver, som utfläktats genom en liten pust och spridt lugn och belåtenhet bland krigarne, men död och förderf bland deras Plågoandar;. Soldaterna äro uppstoppade grodor, k ädda i uniform, de små djuren äro — riktiga. — Spiritismen, hvilken. på sin tid gjorde så mycket: väsen at. sig, men om hvilken man på senare tider mindre har hört, talas, har derför tyvärricke blifvit nedmyllad vid sidan af. sin, af lidneberyktade. apostel, Allan. Kardec,: utan grasserar. ännu här.och: der ganska betänkligt. T Paris t. ex. lär denna förunderliga doktrin räkna bortåt 30,000 anhängare, hvilka hvarje vecka hållä sia sammankomster, för gtt mana fram andar. Detta försiggår utan synnerliga omsvep, och församlingen, söm besvärjer fram forna tiders störst och Yyktbarastel personers skuggor, såsom monarkers, krigares, vetenskapsmäns och författares, behandlar dessa temligen obesväradt. Andarne meddela sig med de simple dödlig andre privilegierade dödHge; mecs fe eka RE RR te