MUTV UGL BIGURIV UIGUP VIURYGI AVHUUBLWUT GUCCI TT inspektor man måtte finde på sin vei, der varke tilböjelig til at gjöre forandring i en tilvant brug og forretningsorden. Fi Så meget må det vare enhver reisende, om han so endog er udlending —-i dette tilfelde en stak-lsi; kels nordmand — tilladt at fordre. fa Christiania den 1 September 1874. Aerbödigstbe H. P. Hansen. ltu ef st Strödda underrättelser. z PN hå Arkeologiskt. h Oraklet i Delfi. Doktor Heinrich Schliembinn ) VY meddelar i Augsb. allgem. Zeitung. en ganska fä läsvärd berättelse om en arkeologisk resa, som) han tillsammans med sin hustru i Juli månad tö företog i det gamla Fokis, Lokris och Beotien.d Af särskildt intresse äro hans berättelser om det i forntiden ryktbara templet (oraklet) i Del. m Den 1 Aug. 1870 förstörde ett jordskalt en stor56 del af byn Delfi (nu Kastri), som är byggd i on j!s dal, ur hvilken bergen resa sig temligen brant till en höjd af 2000 fot. Den stora helgedomen m med det berömda Apollotemplet låg — skrifver fö Schliemann — på den högsta terrassen, omedal-si bart vid foten af det lodräta bergot. tildeles på v samma ställe, der byn au ligger, Det är intetjsi tvifvel underkastaät, att der måste finnas storlå artade ruiner t de gamla templen; ty ehuru det ti lager. som petäcker dem, är 8 måtres i genom-o skärning, ser man dock på många ställen gamla Myrar: med präktiga gesimser sticka upp ursan-a An. För att lägga hela det gamla templet ilt dagsljuset måste man framför allt köpa alla hus Å i byn, hvilket nu efter jordbäfningen kan ske för fr 250,000 eller kanske till och med blott 200,0001T francs, och derefter rifva ned dem och börja grätningen systematiskt från foten af helgedomens ttersta förstuga. Templet stod på toppen af ett erg, som höjde sig i 28 graders vinkel, och hvars sida var afdelad i flere stora terrasser. På dessa låg den gamla staden, af hvilken några lemningar ännu finnas här och der, Till följd att detta byggnadssätt på terrasser hade staden utseende af en amfiteater, hvarför Strabo kallade den stenstaden i formvaf en teater-. De 2000 fot)m höga lodräta berg, som bilda en halfcirkel om-h kring staden, påminna om öfversta galleriet pålg de romerska teatrarne. Ottfried Miller och der I efter Foucart och Weicher ha blottat den kyklopiska mdmuren till en af templets yttre salar, ) a på hvilken 500 kortare och längre grekiska in. a rifter finnas. Häraf kan man sluta sig tillld betydelse, som uppgräfningen af hela templet I 3 le ha i vetenskapligt afseende, Hela arbe. 1 tt skall kunna göras för 750,000 francs, så att äfningen och expropriationen tillsammans kunna Vv ås för omkring 1,000,600 francs, en summa, som Å 8 kanske vida skall öfverträffas af de konstskatters I 3 värde, hvilka man kan vänta att finna. Enligt t de gällande lagarne skall den, som gör fynden, lt lemna hälften af de fornsaker, han finner på egen å mark, till nationalmuseet, hvilket derjemte eger rättighet att mot betalning af värdet taga hvad-? det vill af den andra hälften. Under dessa omständigheter skall knapt någonsin en enskild per-Å3 son af rent intresse för arkeologien företaga så kostsamma gräfningar. Sannolikt skall dock en regering finnas, som. kan vara villig dertill.Industrieit. Urmakeriet i Schweiz. En korrespondent i Göeneve skrifver härom till Kjöbenhavnstidningen Dagbladet: a Alla veta ur sin geografi, att Gåndtve är en af centralpunkterna för den i Schweiz så starkt utvecklade urfabrikationen. Vid hvarje steg, man tager i staden, underrättas man också genom talrika skyltar och blänkande, förgylda, bokstäfver. att man befinner sig utanför en urfabrik. Äfven på andra sätt påminnes man hvarje ögonblick att man är i en stad, som har något att beställa med ur. Här lägges t, ex. en stor lyx i dagen i fråga om ur; några af dem äro ganska egna, såsom katedralen S:t Pierres ur, hvilket icke allenast slår, utan äfven spelar en liten treflig melodi, Tour de Isles tre ur, som visa klock slaget i Paris, Bern och Geneve, samt teaterns ur, som två gånger kort efter hvarandra under rättar en om, hvad klockan är. 7 . Urfabrikationen är dock icke den industri, som intager främsta platsen i Schweiz: Först kommer bomullsindustrien, derpå sidenindustrien och först derefter urtillverkningen. Sådan är dock ordningsföljden blott, när man talar om Schweiz i dess helhet; ty er man uteslutande det franska Schweiz i betraktande så intager urtillverkMingen främsta platsen i raden. Jag vill här blott anföra några siffertal, som äro hemtade url. en juryberättelse från verldsutställningen i Wien, för att visa, i hvilken grad denna industri är Spridd i landet. I defyra kantonerna Neufchåtel, rn; Vaud och Gåndve sysselsatte sig enligt olkräkningen den 1 Dec. 1870 25,242 män och 12.727. qvinnor, således tillsammans omkring 38,000 menniskor, med urtillverkning, Denna summa angifver likväl endast de personer af båda könen, som äro direkt sysselsatta i denna indubtri, och är vide mindre än det antal, som indi rekt lefver deraf. Vill man uträkna detta antal. : måste man minst fördubbla den anförda summan ; ty förhållandet mellan manliga och gvinliga arbetare visar, att omkring hälften af arbetarne äro gifta, och räknar man tre barn på hvarje familj, får man ett antal af öfver 75.000 personer. Då det nu. äfven finns något urmakeri i det öfriga Schweiz, måste man för hela landet aninst beräkna detta antal till 80.000, hvilköt utFör procent. af hela befolkningen, då det för je fyra nämnda kantonerna tillsammans utgör Ära af den der varande befolkningen och, TN ldt hvad Nentfchåtel beträffar, 35 procent; en det är ju också i kantonen Neufchätel, som de stora urmakaredistrikterna finnas, t. ex. Locle. Rörande staden Gendve saknas ännu material att noggrannt angifva proportionen mellan dem, som lefva af urmåkeri, och hela befolkningen; Taen det oaktadt kan det med säkerhet sägas. att denna proportion måste vara betydlig; ja, så mycket är åtminstone säkert, att detär svårt att möta någon här i staden, som icke på ett eller annat sätt har med urtillverkningen, guldsmedsyrket eller speldosfabrikationien attskaffa, hvilka tre industrigrenar här nästan alltid äro så nära förbundna, att de icke lätt kunna skiljas från hvarandra. Är personen icke sjelf urmakare, så kan man dock vara temligen säker på, att antingen hans far, hans bror eller son är urmakare. och skulle icke heller detta våra händelsen, skall det bestämdt icke slå fel, att hans dotter är gift med en urmakares son eller han sjelf med en urmakares dotter. Förutom det antal personer, som sysselsätta sig med att tillverka ur, kan det antal ur, som produceras, tydligt visa denna industris starka utveckling. här i Schweiz. I Neufchåtel tillverkas sålunda årligen 80.000, i Bern 500.000, i Gönäve 150.000 och i Vaud 150.000, tillsam. mans 1:600.000 ur. Dessa fyra kantoner, med tillsammans omkring hälften så många invånare som Danmark, kunde således med ett enda års tillverkning förse.nästan hela den danska befolk: ningen med ur, och hvad särskildt angår kantonen Neulfchåtel, så producerar den årligen 9 gån: er så många ur, som den har invånare, Vär det af dessa ur uppgår i Neufchåtel till 40 mill., i Bern till 20 mill, i Geneve till 20 mill. och i Vaud till 8 mill. francs, således tillsammans till 88.000.000 francs. Man kan häraf finna, huru olika urens värde är i dessa kantoner, då medeltalsvärdet för ett ur från Schweiz blir 55 fr., men för ett ur från Bern 40 fr., från Neufchåtel 50 fr., från Vaud 53 fr., och för ett ur från G! nåve-går värdet upp till 183 francs. Dessa siff ror visa ju tillräckligt tydligt, att Göndyve har jort fabrikationen af fina ur till sin. specialitet. ill dessa statistiska upplysningar vill jag blott ytterligare lägga den gr pspee ve att hvarje arbetare i medeltal om året producerar i Neuf: chåtel 48, i Bern 85, i Genöve 41 och i Vaud 40 ur. . Urfabrikationen bär i Schweiz omfattas med allmänt intresse, likasom staten genom en urma: kareskola söker förskaffa den ungdom,som eg: nar sig åt-denna industri, icke blott en praktisk, utan äfven en teoretisk pndervianfng. etalninen för undervisningen i denna skola är likasom för all offentlig undervisning — när den ens kostar något — mycket ringa. Det klagas likväl öfver, att skolan är alltför liten, då den blott kan meddela undervisning åt 60 elever. Att detta är ett allt för ringa antal, visar sig bäst deraf, att ehuru alla platserna i skolan alltid äro upptagna, kan man dock beräkna, att 30 procent af arbetarne i urfabrikationen ha utgått ur skolan, hvaremot de öfriga 70 ören endast ha gått i lära och således ha måst Atnöja sig med en rent praktisk utbildning. En utvidgning af urmakareskolan påtänkes också; att hon är nyttig och god, kan man bäst finna deraf, att det är stark efterfrå