Ässsnensnntnknnse ARN , Permanenta Statistiska kommissioner i Stockholm 1874. Lö-dagevs affonsammankomst, som fort gick från kl. 6 till kl. !e 10 var egnad de Et industri-statistiken, iels ät ett uppgjoi förslag till förteckning öfver vigtigare h delsartiklar, öfvar hvilka det ansåga önsk ig: att kuna agstilla intersationsla jemser, Hvad den förra frågan beträffar, kom egentli gen endast de olika tillverkningsgrenarnes klassifikation till tals. Engel. som noggrannt jem föst alla vigtigare försök att bringa reda och system i undersökningarna, förklarade sin öf vertygelse vara, ait målet borde kunna nås med mindre svårighet än man tilläfventyrs trodde Dock vore ett nödvändigt vilkor härför, att man hölle sig till de stora grupperna och klasserna: vid ett försök att tränga djupsre ned i detaljer ginge möjligheten af internationela jemförelser förlorad. ir sålunda t. ex. vid Englands se naste folkräkniog uppstälts öfver 100 särskilda grenar af bomullsindustri och 48 för knifsmider, vore detta visserligen synnerligen intressant såsom bevis på en långt genomförd arbetsfördelning. men det syfte, som här afsåges, vore ej tjent med dylika indelningar På Kicrs framstilda önskan, att vid industristatistikens behandling tillbörligt afseende måtte fästas vid de sociala elementen, arbetsgifvare och arbetstagare etc., genmälde Engel, att detta redan vores beaktadt i det arbete han hade för händer. Frih. v. Czoernig. Mayr och Engel afbandlade derefter ur olika synpunkter och under auförande af exempel ur sin rika praktiska verksamhet de svårigheter, som möta vid en yrkesgrupperivg. Äfven med användande af största nog grannhet torde aldrig kuuna undvikas. att ju slutligen alltid förekommer ett residium af obestämda, sväfvande benämningar såsom t. ex. fäbriksarbetare, — hvilket sistvämuda namn i sjelfva verket utgör ett synnerligen godt kännetecken på tillvaron af en stor industriv. Man erinrade jemval om de svårigh-ter, som alstras sf de inom fabriksyrkena vanliga ombytena af verksamhet; man arbetade ena veckan i ett. den ni sta i ett annat — en del yrken vore till och med af den art. att de vanligen endast vissa delar af Året idkas. hvadan arbetarne i dessa grenar af Däringsfliten för den återstående tiden vore hänvissde till andra sysselsättningar. Euel omnämde . ex. huruledes i Berlin regelbun jet murarehand:7erkarne vid jultiden slå sig på tillverkning af -Weihnachtsbriume. Ergel utnävndes till rapportör i ämnet vil nästa kongress. Den af en sub-kosmission förslagsvis utarbeiade föteckningen öfver varor, för hvilka i samtliga länders utriksa bandels. berättelser borde redovisas, zenomzgicks der efter punkt för punkt och bl-f slutligen vid början af mändagens: sammaniräde siuibehandlad. D3 församiade antogo förslaget slsom sitt med en del ändringar; Nessmann anmodades art till nästa kongress afgifva becäskands öfver desamma. Till biträde bärvid, sörskilit i fråga v8s den franska namnlis:an, utbad msn sig Vesselowskys och Tiseerands b träde. Närmast på tagordnisgen stod frigan om åkerbruksstatistiken, för hyllken förelägo ert betänkcude af Keleti. 2els de re:o er, som fartate af en förlides är i Wien samlad åkerbvuksoch skogshushå!! ivxsk sex och för hvilkas genomföra vass vidsträckta måvt nämnda kongress utbedt sig den permanenta kommissionen? undsystöd, Frågan. som nära nog uteslutsnde behaudlades ur rent formel synpunkt och med hänsyn till programmet för nästa års allmänna möte, rörde sig först omkring den möjliga konflikt, som kunde uppstå gexom ämnets upptagande ånyo. så kort ud sedan Frankrike (1869) på begiran åtagit sig den internationela jordbruksstatistikens bearbetning Dess särskilda ombud i frågan. Tisserand, batonade starkt. att hans iand ej i rivgaste mån af de 8 vyssnämuda Wiener hesluten ansåge sig bundet i fullföljande at sin verksamhet efter redan stadgad plan. Nio stater. bland dem Sverige, hade redan afgifvit — om ej fullständiga — dock fullt tillfredsställsn de svar ä den Questionnaire, som iran Frankrike utgått På bans uttryckliga begäran bekräftade mötet till fullo öjverensstämmelsen mellan dess egen uppfattning af ställvingen och den nu af T framstälda. Pi uppmaniag at srdförsnden start Keleti t i af sina yrkanden ut oh act foråra ett den internatiosela rand för :vs.ade dig tatla af landihu i samband ståend2 b åsom jordens natur, väderlek oden och Initstreck m. im. BSärskillt ro ioru arlelvpgarna för boskapsskötsel: ach för jordorsisrped r ojulstsudiga, och det vore hå dessa inckor fylda. Med honom förenade sig i vissa delsr Berg,sc ansäg den mi och poggran sta momiörda int la statisdksa blifva af synnerligen ort värde, såsom väckelso till allt mer förbättrade -adior sla uudersökningar. Engel ansig de: va att, I alvaktan på Frankrikes intornsti redogörelse, uppskjat blaud föromölen för i men han avstod fån det ran at Ficker och Koeleti, gom eri rad. om