År 1865 erhöll baron Rothschild i Paris med telegrafen underrättelse från sitt Londonhus, att ett bref, fullt med vexlar, blifvit med posten afsändt till honom. Posten kom, men icke brefvot till bankiren i Rue Lafitte. Baron Rothschild skickade sin sekretare till Vandal för att underrätta sig om orsaken till brefvetsuteblifvande. Vandal svarade, att intet sådant bref kommit från London. Rothschilds sekreterare visade telegrammet från London och hotade att anföra klagomål hos engelska regeringen, Vandal gick då in i ett angränsande rum och kom om några minuter tillbaka med det i fråga varande brefvet. En efter Napoleons fail påträffad, med anmärkningar i kanten af Napoleon försedd skrivelse lyder ordagrannt sålunda: Brefdragarne Henocq, Decisy, Basson, Honde, Thibault, hvilka bstjena gatorna Varennes, Celle, Chasse, S:t Nicolas, dAntin och Caumartin samt Chauzs6e TAntin, ha för penniagar blifvit vunna åt inrigesministerens hemliga polis, som förestås af Saintomer, Deras tjenst består i att aflemna de för dem uppgifna personernas bref. De bi stås dervid af portvakter, som äfvea blifvit vunna för inrättningen. De gå vid brefut delningen in i portva2ktarrummet, aflemna der sina bref och afhemta dem vid nästa brsfutdelning. På detta sätt undgå de misstanke; ty de kunna ju ha kommit till port vakten, för att aflemna bref till i huset boende personer. Brottsligheten hade under Louis Napoleon till och med afkastat sitt omhölje och lig ger i hela sin nakenhet inför våra ögon. Hvarja prefekt och polisprefekten i Paris kade enligt ofvannämnda beslut af den 21 Nov. 1853 rättighet att låta genom en an lig kommissarie, som de för hvarje särskildt fail gäfvo fullmakt, afhemta bref till upp gifven person. Fick posten sedermera bref ven tillbaka, så förskgos de före afsändan det med en stämpel: Öppnadt på domstols befallning. Vid sidan af detta brutala sätt att handskas med brefhemligheten arbetade dessutom det svarta kabinettet för sin del, som vi här ofvan visat. Den mest omtyckta meto den att öppna bref var att uppskära en side af kuvertet med en rakknif. Sedan det ga nomlästa brefvet åter blifvit ivstuckat i kuvertet, beströks den uppskurna sidan med en upplöst pappersmassa, som hastigt torkar och icke lemnar ringaste spår efter dådet. Den kejserliga byggnaden ramlade oms der; men till och med den store republika nen Gambetta ansåg sig icke kuabva unbära det svarta kabinettet. Under det tysk fsanskakrigetinrättade han ett sådant i Tourz. Det förestods af en pråvot civil. Den handling, hvarigenom denne bemyndigades att kränka brefhemligheten lyder: Krigs ministeren, Hr Dutrå, den vid regeringen: residens anställde pråvot civil, bemyndiga: att på posten reqvirera utlemnande af all: bref, hvilkas adrees han uppgifver, Tour: äen 17 Nov. 1870. Inrikesoch krigsmi. nistern, Att äfven kommunen begagnade sig af let svarta kabinettet, derpå fann man i Parig bevig, sedan den blifvit underkufvud. I posthuset bedrefs affären i stor ekala all asles som under det andra kejsardömet. Ja, de flesta brof gjorde tjenstemännen sig icke en gång mödan att åter tillsluta; man ke siade dem i hundra och tusental helt enkelt i elden.