Am er SE TEE UYR URINEN Alit var också färdigt, då den kungliga eskadern vände förbi den sista udden och långsamt gled in mot hamnen, Man hade lagt mattor på bryggan och rödt kläde på platformen, der kungen skulle mottagas; man hade hängt upp guirlander och flaggor och anbragt den koloszala kronan öfver den verkligen smakfulla och i alla händelser för Islands förhöllanden ytterst eleganta äreporten; man hade samlat sig i en så talrik mängd, som den lilla staden kunde. prestera, och man gkulle icke kunnat ha haft något att invända mot det hela, hade blott himlen varit en smula vänlig och icke lEtit de föregående dagarnes storm etterföljas af ett obehagligt och irriterande störtregn. Aliltsk: eskadern visade sig, och i samma ögonblick bragte do i hamnen liggande örlogsmännren honom sin salut. Amiralskeppet; .d. v. 8. dew svenska fregat:en Norrköping, sor har amiral om bord, började, och dessa exempel följles af preussaren Niobi, porrmanzen Nordstjernen och de bäda franeka statiopsfartygen IrIndre och Beaumannoir, hvilka alla naturligtvis voro klädda i så festlig skrud, som det var möjligt att östadkomma. Då gästerna kommit något närmare, tackade Heimdal för hyllningev, och konungaskeppets ankare föll. . Man hör: e ett dårarde hurra från de främmande far tygen ljuda ia emot land, och i samma ögonblick lät Fylla sätta sin båt i sjön för att hemta landehöfdisg Finser, gomsekulle helaa kozungen redan innan denne lemnat fartyget. Hans besök efterföljdes af liknande från de öfriga fartygscheferpa och först sedan dessa blifvit aflagda kunde konupgen gå i land, . Under tiden hade den församlade folkmassan blifvit alit tätare och kunde nu anslås till vid pass tusen menniskor, ett för Raykiavik otvifvelaktigt utomordentligt stort antal. Några misuters tyst, spänd väntan, Fenungabäåten lade ill; Konungen, klädd i sjöofficersuniform och mindre medtagen af resan än det svåra vädret låtit vänta, steg först i land och fram öfver den :100 alnar låpga, mattbelagda och med guirlander smyckade bryggan, följd af prins Valdemar. I ett kort tal hälsade bonom landshöfding Finsen välkommen på Islanda jord, ett tal som i I ett kraftigt mniofaldigt hurrarop. Med rågra ord tackade kungers, oeh åå bangs svit nu cckså stigit i land från båten och ran begsaf sig upp emot äreporten. följde rya härrarop, som eskorterade tåget ända fram till landshöfdingens boning. Undsr det konungen och baus gvit begålvo sig in till landshöfdinger, i hvars nedre våning do kongliga ha sina rum beredda, samlade sig isländarne utanför och stodo länge förvånade och stirrade upp mot detta hus, som ru verkligen inrymde landeis fader och icke blott dea representant för horom, som eljest gick under detta namn, Förstdå svi tens särskilta medlemmar begifvit sig tll gina respektive boningar i studen och man förvissat sig om att det tills vidare kuoappast skulle blifva något mera att se, ktskiljdes folkmassan. Men under loppet af kela den dagen var det en för denililla sta-) den högst ovanlig rörelse på alla gator, hvilka hvimlade, utom af invånarne sjeltva, af mairoser och sjökadetter, ty alla de främmande fartygen äro kadettskepp, och slutligen af en mängd andra främlingar, hvilkas antal dagligen förökas. På aftonen höll Reykiaviks sångförening en serenad för konungen; först sjörgs en isländsk såug till konungen till melodien: Kopg Christian stod vid höjen Mast; derefter uppstäsmde kören på konungens be: gäran en sång, komponerad af sängföreningens ordförande, ex smed vid namn Helge sen. Den egentliga högtidsdagen var den 2 Augusti. Redan tidigt på morgonen såg man krigsfartygen i hamnen prydda med hundratals flaggor, och högtidsklädda wm:nniskor strömmade till kyrkan kl. 8, före ejelfva festen, som började kl. halt 11, Isländarns äro ett mycket religiöst folk, och man bade derför l:gt an på attåstadkomma rägontisg riktigt vackert. I parad längs kyrkomaren var ett kompaci marinsoidater uppstäldt, hvilke: med en af harmonimusik utförd koral mottog konuagen, då han pas serado förbi med sia suite, till hvilken hade giutit sig en krets af officerare i-galauniform, Korungen sjelf bar amiralsunilorm med elefanterordens blå band. När han inträdde i kyrkan gjorde de längs bänkraderna uppställda kadetterns honvör, och alla närvarande reste sig. Kyrkan var smak fulit prydd med blommor och guirlander, Fiere isländska psslmer bade blifvit enkom skrifna för dagen, och de utfördes af en väl luöfvad kör till ett ypperligt orgelackompagnement. Predikan hölls af biskop Pjetursson på isländska öfver en text ur Davids psalmer (Tusen år äro för Herran gom en dag) och slöt, sedan talaren nedkallat Guds väleignelse öfver Island, med en varm bön för konungen och konunhuset. Efter predikan sjörgs en af pastor Jochumsgen författad psalm, gatt i musik af hr Sveinbjörnsop, och dermed var högtidligheten slut. Åter gjorde marinsoldaterna bonnör för konusgen, då han lemnade kyr kan, och med klingande spel marscherade kompaniet derefter genom stadens gator. Folket gtod till ex början likasom slaget af förvåning — marscherande soldater och hornmnsik, det hade man förut aldrig sett och hört i Reykiavik. Men åe festliga tonerna smittade, och i det strålande solskenet marscherads nästan alla kyrkgängare i procession efter musiken, Da främmande gästernes uppmärksamhet så väl i kyrkan, som sedermera vartydligt upptagen af de högtidgklädda isländskorna med deras svarta, guldbroderade kjortlar och hvita atlasmössor, hvilka, märkligt nog — ha alldeles samma form som Jakobinmössorna och i äldra tider lära ha varit röda. Nu ha de likväl blifvit hvita med en krans af guldstjernor kring nedersta kanten och en lång, hvit sidenslöja red öfver hårflätorra. På aftonen semma deg firades er folkfest straxt utanför staden; Vid konungens-ankomst till platsen kl. 8 samlades man omkring talarestolen, der tal och. sånger om vexlade i en timmes tid. Den delaffesten, som skulle bestå i kapplöpningar till häst och brottningar, blef icke af, och tyvärr stördes dagens vackra intryck af en svår olycka. Två af de vid saluteringen tjonst görande matrotercga blefvo så illa skadade, att de måste föras till sjukhuset, der venstra handen aftogs på båda, Nöägon fara för deras lif lär det dock icke vara. Konungen kade de föregående dagarno gjort några smärre atflygter, men hans förnämsta färd på Island företogs måndagen den 3 Aug. vid middagstiden. Det är densamma, som göres af alla turister. Den går icke genom landskap, gom man i egentlig mening kan kalla vackra, ty sådana har Island öfver hufvud taget icke; men på samma gång den utan atttrötta genom alltför stor enformighet bjuder på utmärkta taflor af den vilda, gigantiska bergsnatur, gom är karakterigk för ön, har den dock på sina ställen blidare, mindre ödsliga, då och då något romantiska utsigter. Dertill kommer, att den för de resande-till två aflandets berömda ställen, den urgamla platsen för althinget, Thingvallir, och ået underbara, varma källsystemet omkring Geyser. SST Tan ke än oh få 2 Dk OA ch NEED FA. ja fönd Op be I feta Et RE TO koo om öm te Id ke bet mA. mh. SA EAT cn tr hat fr. oa bre kör RR RR TR Hk Ark: DR LA de Er kn ann ob