Det uppträde mellan några bonapartistiska och demokratiska deputerade i franska nationalförsamlingen, med anledning af de föraktliga ord som blifvit utslungade mot republiken af den bekante bonspartisten Galloni dIstria, refereras på följande sätt at Journal des Debats: Schoelcher. Jag läste i Journal Officiel för i går att hr Galloni dIstria skulle ha sagt: Republiken har fallit för allt hederligt folks förakt och afsky. Ingen här har hört dessa ord, annars skulle vi underkastat dem den behandling de förtjenat. Jag skall fråga hr Galloni dIstria om han yttrat dem och håller fast vid dem. uPlera röster: Hr Galloni dIstria är icke r. De Gewardie: Jag håller fast vid dem. (Utrop från venstern.) Schoelcher. Jag får då säga er, att ni hvad. det angår har ljugit. (Utrop från höger och. rop: till ordningen!) Fresidenten. Hr Schoelcher, jag kallar er till ordningen. Jules Simon. De ord man riktat till oss äro en förolämpning och ni har tolererat dem. Presidenten. Det är icke min sak att be. fatta mig med politiska omdömen, som adresseras till det eller det partiet; men är det fråga om en personlig skymf som är riktad mot någon medlem af denna församling, då kan jag icke tåla den och jag skall icke tåla den heller. (Bra, mycket bra! från höger. Långvarigt oväsen.) Cazot. De, som ställde till den 2 November, äro ena uslingar. De Gavardie. Jag skall genast förklara det uttryck ban hade. Schoelcher. Tager ni det tillbaka, så skola Wi ej tala derom vidare! De Gavardie. Jag tager det icke tillbaka. (Oväsen från höger.) Ett sorgligt minne vaknade hos mig, då jag hörde en af era, herr Brisson, i går säga: Monarkien föll för det allmänna ogillandet, d. v. s. för allt hederligt folks förakt, enligt ert uttreyk. Jag fasthåller vid det som yttrades. (Häftiga protester från venster.) Schoelcher. Och jag fusthåller vid den dementi jag gifvit er och den har jag ej glömt bort. (Tilltagande oväsen.) Galloni d Istria. Jag var ej här då hr Schoelcher var uppe på triburen. Man talade om för mig hvad han hade sagt. Jag kan ej återtaga något enda af mina ord och jag böller fast vid dem. (Häftiga utrop). Hrr Testelin, Ordinaire, Lockroy och andra meälsmmar komma fram till tribunen och adressera gig till hr Galloni, under lifligt gestikulerande, med interpellationer, men hvad de säga höres ej under oväsendet. Presidenten. Dylika scener äro verkiigon beklagangvärda. (Presidenten betäcker sitt hutvud och förklarar sessionen vara uppskjuten.)