ine: G6L ITOreKOMIAGT NYarKON I Utlölaget Cl ler afsvärjelseformeln. I allmänhet lär det bli svårt för de unga att, endast med hjelp af hr för:fs bok, räkna ut, hvarför föremålen för hans lefnadsteckningar (sjutiofem till antalet) räknas till märkvärdige män. Tag t. ex, i skärskådan Tyge Brahes lefnadsöden: bokens ti-l( tel angifver, att han var märkvärdig, men hvari märkvärdigheten bestod, lemnar biografien oupplyst. Är hon att söka deri, att han uppfann det efter honom uppkallade planetsystemet, hvilket dock ingalunda var egnadt att höja hans rykte och ganska snart råkade i glömska? Atminstone borde väl hr förf. då ha förrådt något, om än al drig så litet, om det der systemete beskaffenhet. Eiler deri, att hans observationer: högeligen öfverträffade föregångarnes? De unga behöfde nog underrättelse om arten och betydelsen af detta framsteg. Men hrl förf. anser sig kunna undervisa dem och sprida ljus i familjerna genom idel tomma ord. Det är väl temligen öfverflödigt att tilllägga, att hr förf. i biografien öfver T. Brahe gör oupphörliga misstag: vistelsen vid Kjöbenhavns universitet (April 1559— Febr. 1562) inskränker han till två år; resan till Schweiz och Italien förlägges till 1573 i stället för 1575; slottsbranden i Kjöbenbavn 1728 flyttar hr förf. tillbaka till 1720; slottet Benatky eller, med tysk namnform, Benatek kallar han Benach (att man här och der får se detta ord borde ej lura en författare i — geografi). Brahes fölelseoch dödsdatum angifves oriktigt. Numera är det otillständigt att upprepa det gamla påståendet, att i synnerhet Valkendorff hörde till Brahes fiender. Vigtiga omständigheter i T. Brahez lif och verksamhet förbigås med fullkomlig tystnad, t. ex. föreläsningarna i Kjöbenhavn, ech Sofia Brahes namn är icke ens nämnåt!! Att i korthet teckna Brahes lefnadsöden efter Friis grundliga arbete, vore dock ej något allt för vanskligt företag; men hr förf:s nyare forskningar ha naturligtvis ej hunnit fram till den historiska literaturen från Br 1871. Vi fhåste snart stanna. Rikadomen på karrikatyrer är långt ifrån uttömd (de äro 75), men ej alla karrikatyrer äro roliga. Endast en liten axplockning ännu under hastig bläddring. Hvilken tideräkning hr förf. begagnar, är icke kändt: sksom Gali leis dödsdag uppgifves riktigt 8 Jan., nem ligen enligt n. st., men när såsom födelsedag uppgifves 19 Febr., ser det ut som g. st., om än naturligtvis med någon jemnkning (rätteligen 18 Febr.), hade fallit mera i smaken. I Tyge Brahes biografi följer hr förf. vid uppgift om födelseoch dödsdatum hvarken jul. eller greg. kalendern. — Hr förf. uppgifver (s. 139), att Machia velli skrifvit en Istoria fiorense! — I Brabes biografi (s. 164) ber han oss besinna, hvilken makt enskild öfvertygelse nödvän digt måste ega öfver en man af gamla tiden. — Salmasii namn förändras till Sol masius, men till ersättning får o vika iett annat namn, som hr förf. skritver Bojarda. Detta om sakinnehållet. Återstår att beröra språkbehandliagen. Ywtermera må dåu säga din skrifvare, att han blifver vid sitt modersmål svenska, tillhöll fordem Gustaf Vasa sin fogde Lars Bröms. Fogdeskrit varen hade eiuellertid blott begått detfelet att begagna ett främmande ord — en ringa sak i jemförelse med de synder, vår hr förf, begår mot alla det avenska språkets lagar. En skicklig och nitisk lärare vid ett af våra elementarläroverk utgaf för ett par år sedan några anvisningar om den; svenska prosastilen, i hvilka han under; allmänna synpunkter ordnade och med exempel belyste de allmännast förekommande felen mot en god prosastil. För att, äfven i den mest koncisa sammanfattning, flerdubbla denna lilla hjelpredas omfång, skulle det vara tillräckligt att ordna och definiera! de språkfel, som förekomma i ett eller par af hr Brunii arbeten. Vi vilja ej påstå, att hr B. aflat alla möjliga språkbockar, dä! ju som bekapt det orätta och förvända kan vara till på oändligt mågga sätt; men den rättvisan äro vi honom skyldige, att han med en för menskliga krafter öfverraskande frangång närmat sig — den oändlighet, hvarom här är fråga, För de lisare, som täckas påminna sig hr B:s s k, handelsgeografi, torde för denna gång följande prof Då denpa schlechte Unendlichkeit göra till fyllest. Under sin första vistelse i Rom blef honom mycken ära bevisad (s. 136). Ehuru varnad från Rom, lyssnade han ej till detta välmenande råd (2, 1386. Hvilket råd?) De nederlag, som franska hären Icd, erbiöd.,. (g, 45). Han såg sig nu betraktad såsom den ende räddaren (d:0). Tyge Brahe var en af tidehvarfvets mest utmärkte män, för hvars personliga ledning Kepler hade mycket att tacka! (8. 163). Den skarpa blick, hvarmed han (Brask) uppfattat Sveriges ställning till sina grannar (3. 165). Han (Tasso) trodde rig gmgifven af fiender och hans dikt, såsom kättersk, hotad af inqvisitionem. I den förtjenstfulls antibarbarus, gom ofsan Aberopats, uppställes följande regel: Tankedelar, som ei närmare sammanhöra, må ej vid utsägandst med iwarandra förbindes, och anföres vid denra regel j såsom varnande exempel; tuvgan häpger ur munnen på detta vackra, jacen illistiga djur (tigern), som har en Jätt gång och spger blodet ur kroppen på sina offer. Vär hr förf. är allt för följdriktig isin till form-, satsoch stillära opartiskt utsiräcktal misshandling af svenska språket, för att ej fela äfven mot den anfördå regeln och förse den med eg ännn mera afskräckande iilustration af detta atseende (3. 163): Hans (Tyge Brahes) observationer öfverträffade i hög grad alla föregångares, och hans tal rika astronomiska verk äro skrifna på la tivska språket. — I fysiken stod han (L, da Vinci) högre än sin tid, kände menniskans och hästens anatomi, säger hi förf, (8, 145) och torde dexigenom vilja antyda, att han — vi mera ej Leonardo da Vinci) utan hr Thor Brunius — är betänkt uppå en ny indelning af vetenskaperne. — Regeln om öfverensstämnielsa mellan anbjekt vch verb och dylikt abe i språkläran förföljer hr förf. med en ifver, i sanning värd ett minäre tokigt mål, och i det hela är han mot grammatikan så fientlig, att man frestas till den förmodan, att han i sin mogna åider och såsom författare fianer sig bunden af en, vid nio år och de första fjäten på grommatikans törnestigar, svuren Han nibals-ed om evigt hat. Moligre kar gagt att till och med konusgarne få böja sig för grainmatikan: han anade ej en kr Brunius inom literaruren, hvilket ock må varda honom förlåtet. våge. At denna, såsom titeln angifver, på franska språket affattade resehandbok har i dessa dagar en tredje genomsedd och tillökad upplaga utkommit. Boker, som bland annat innehåller kortfattade öfversigter af de båda ländernas historia och statistiska uppgifter, bör kunna vara af nytta för främlingar, som icke äro bekanta med värt språk, och skulle motsvara depna uppgift, äfven om mannen på åtskiliga platser, öd än mAh krone don I Minoblalm ina blifmit. Guide du voyageur en Suede et en