ännu äro endast persikoraa mogna, så att intresset för dessamma kommer att betydligt ökas närmare jul ( midsommar). Här äro stora aller af fikonträd, fulla med kart. Den stora vinplanteringen erbjuder en vac ker syn, drufklasarna hänga der fullt u:vuxna och börja redan rodna. Orangeträden deremot se dufna ut till följd af det heta klimatet; de tyckas ingalunda trifvas tillsammans med sina grannar bananasträden och det närliggande ananasfältet. Fassifem är en af de största och vackraste egendomar jag sett, hufvudsakligen en fårstation. Dess stock beräknas till 40,000 får och 10,000 st. hornboskap. Slätterna äro indelade i hagar, och fåren fördelade i hjordar på ett eller ett par tusen hvardera, I aflägsnare trakter är närmaste uppsigten öfverlemnad åt herdar, i de jemförelsevis närmare finnas endast här och der någon skogvaktare. Dessa lefde spridda i skogarna, hvar och en i sin koja, der deras lefnads sätt med skäl kallas temligen rough. Allt dei öfriga folket lefver vid hufvudstationen, och eger här utmärkt goda bostäder. — På hvarje station finnas åtskilliga unga gentlemen, som lefva i det s. k. ungkarlshuset,. De hafva till sin uppgift att rida omkring på inspektionsturer för att räkna de olika hjordarna och se efter folket, samt att jaga Dingos, bränna gräs och utföra många andra lika vigtiga saker. Dessa herrar srå närmast under uppsigt af en overseer eller förman, och vid hans sida är ofta ledningen af det hela anförtrodd åt en manager. Dessutom är en mängd arbetsfolk anställdt för att utföra de egentliga arbetena, för od lingen af foderväxter, för inhägnadernas vidmakthållande, körslor etc., så att på en större fårstation finnes så mycket folk, att stället liknar en liten by med postkontor och salubodar. Min hederliga värd är mycket road af att föra mig omkring och visa mig allt samt redogöra för alla egendomliga förhållanden häv, Han är fullt och fast öfvertygad om, att Queensland är the finest conntry in the world, samt gitver mig oupphörligt nya bevis för sin mening, och för min del har jag ingen anledning att motsäga honom. Vi gingo först omkring och besågo odlingsfälten; det var nästan uteslutande foderväxter och förnämligast lucerne (ett slags klöfver). Denna växt gifver tio skördar om året och hvarje gång i ymnighet. För att spara arbetskrafter användas maskiner öfver allt, der det möjligen låter sig göra; gräset: afskärande och hopsamlande sker med en skickligbet och hastighet, som är ett nöje att se. — I allmänhet gå alla slags kreatur ute på bete året om, men vintermånaderna, då. gräset betydligt skadas af frostnätterna, födas en del i stall, och ex myckenhet foderväxter behöfves äret om för det allra finaste urvalet: fullblod, pedigree, oe hvad allt de heta, d. v. s hästar och tjurar som kunna skryta af höga anor, och hvilkas slägtregister är kändt för tio till tjugo led. För en icke kännare är det rent af löjligt att se med hvilken omsorg dessa underdjur behandlas. Jag besökte en. gång en viss herre, som aldrig kunde äta sin middag, innan han föret sett sin femhundra-punds tjur äta sin, och han förklarade sjeif, att han hade aldrig ro att resa bort af fruktan att något kumde komma åt det värda dju ret. Intresset för dylika vigtiga djur inskränker sig visst icke till egaren och hans närmaste omgifning, ty genom utställniagarna blifva de kända af allmänheten, och att de icke snart glömmas, är naturligt, då hela landets framtid anses bero på dem och ingen annan. Tidningarna meddelar litetemellan upplysningar om huru den eller den eifvahundra-guinea-kon befinner eg, och nyligen läste man långa beskrifningar på en full blodshäst, som dött på resa till en utsällnjog i Melbourne, och gezom hvars död landet drabbats af en oersättlig förlust. Alltdetta visar emellertid, att Queensiändaren med intresse och allvar egnar sig åt sivt kall, och att han icke sparar någon möda för att hefrämja sin lefnadsuppgitt. Många saker föreföllo i början högst egendomliga. I hagatna voro folk nästan ständigt sysselsatta med att bränna gräs. Vi rado i ett riktigt gräshaf, som vajade manshögt, och det oaktadt esdes fären falla ned och dö af evält midt i detsamma, emedan de icke kunza ätas det långa yfviga gräset, utan endast det korta, nyss upp komna. Det är derför nödvändigt att bränna det gamla, för att det må lemna rum för nytt. I följd af solbertan är det så torrt, att man bloir behöfver kasta en brinnsude svafvelsticka på marker, och genast rullarj sig med vinden en eldslåga öfver slätten. . och inom några ögonblick är marken en-l dast betäckt af en: svart aska. Allt dejta utföres med tillbörlig försigtighet och är till båtnad för allt och aiia, utom för de stackars ormarne, som stundom ligga brända. i askan, Efter nästa regnskur är märken lika grön igen. j Ett ansat egendomitet bruk är att ringa träden, d. v. 8. att arskala barken ien ring rundt kring stammen för att på detta sätt uttorka dem. Man har en afgjord motvilja för allt hvad träd heter, i den tro, att äs hindra gräsväxten, och då det skulle blifva alltför besvärligt att nedhugga åem, inskränker man sig till den nämnda metoden. Följden af detta bruk har blifvit, att mai ofta möter milslånga sträckor, som icke eg2 ett grönt träd, under hvars skugga man kan dröja, och dessa skogar af uttorkade träd arto allt annat än vackra, de göra ofta ett riktigt dystert och ödsligt intryck; men lyckligtvis äro skogarne i Queensland alltför stora för att kunna förhärjas i bast, äfven med de ifrigaste ansträngningar. Att på detta sävt förstöra dem, är så mycket större skada. som härvarande skogar äro de vackraste man kan se, de bestå uteslutande af höga vackra träd, som stå mycket glest, och hvilkas skugga derför alls icke är öfverdrifven eller på något sätt skadlig. Der träd finnas, har jag alltid iakttagit, att fåren och ännu mera boskapen samla såg nader dem -i hundratal och akta sig noga att lemna dem, så länge middagssolen bokgvafligen bränner slätterna, och det förefaller som om det ingalunda skulle kanna bekom ma dem väl att mista detta skydd. Den rbetssammaste tiden på förstatioSÄ LS ———— SR RM Oe (DD KR ED TD UD I EA br FN Järn Jr bt Ö