Vi ha den smärtsamma pligter J att bringa våra läsare underrättelser om en förlust, som drabbar hårdt ja oersättligt, icke blott en enskilc familj, en stor krets af personlig: vänner och den organ, genom hvil ken vi tala, utan äfven hela vår offentliga lif. Den man, som unde: en lång följd af år varit denna tid nings ledare och derunder varit er bland dem, som gått främsti strider för frihet och framåtskridande, filo sofie doktor August Sohlman. har i går blifvit plötsligen bortryckt af döden, midt i sin mannaålders fulla kraft och medan ännu, mensk. ligt att se, många år af gagzande verksamhet syntes vänta honom Under den fruktansvärda orkan som i går omkring kl: 1 middags tiden gick fram öfver Stockholms trakten, befann sig doktor Sohlman med två af sina söner i en mindre segelbåt i närheten af sin sommar bostad å Elgö, straxt på andra sidan Baggensfjärden, Vinden kullkastade båten, som genast sjönk. Dr Sohl man, som var en ovanligt skicklig simmare, sökte att rädda den yngre sonen, dervid biträdd af den äldre. hvi kon-under kampen. med de upp. rörda vågorna skildes från fader och broder och ensam lefvande uppnådde land, der han fick frambära det för. skräckliga dödsbudet till moder och syskon. Draggningar efter de-för svunne börjades genast och fortsat tes hela eftermiddagen fåfängt, till dess sent på aftonen den niotill tioårige sonens lik återfans. Fadrens hittades i dag i soluppgången. De ställningar, i hvilka de döda krop: parne funnos, göra troligt att den starke simmaren, som icke lösgjort sig från sin fotbeklädnad, fått kramp och gått till botten, :medtagande gossen, hvilken då hängt sig fast vid hans hals och derigenom bidra git att hindra hans rörelser. Må man icke begära af oss, som med af rörelse. darrande hand ned: skrifva dessa. rader, att vi skola förmå lemna en fullständig skildring af den bortgångnes lif och verksamhet. Redan trån sin första ungdom på det lifligaste deltagande för allt, som rörde vårt lands och folks och den Skandinaviska Nordens utveckling och sjelfbestånd, deltog han redan tidigt med sitt energiska, städse af: hänförelsens värme glödande ord i striden för hvad han ansåg vara rätt och sannt och nyttigt, och en oemotståndlig inre kallelse gjorde honom för hans hela lefnad till det offentliga ordets man, och i denna egenskap har han under mer än ett fjerdedels århundrade, men i syönerhet under-de sjutton år han varit denna tidnings utgifyare, tagit ön verksammare, del i vårt lands. utvecklingsarbete än flertalet af hans samtida, och i många af de frågor, som gripit djupast in i nationens lif, har han utöfvat ett hardt när oberäkneligt inflytande. Och istriden stod han fast och orubblig vid sin på omfattande studier och moget begrundande fotade öfvertygelse, och kanske Jjungade aldrig hans ord kraftigare, var aldrig hans: ibärdighet större, än då segern var ovisseller det tillfälliga nederlaget en afgjord sak. Aldrig rubbade dervid tanken på egen fördel eller. på tillfredsställeisen att tillhöra de segrandes led honom en hårsmån från den stråt, som hans öfvertygelse för honom utstakat såsom den rätta; men väl förmådde honom hans på rik erfarenhet och skarp iakttagelseförmåga stödda omdöme att välja den tid och