Av SJ ERE AVEMICR EE CASE VERELUSNEERVERN hoa bonapartistiske och legitimistiske jourra lister tyckas ej ha ledt till många vigtiga upptäckter. Fotografiporträtt af kejsarprinsen, en kopia af det sista numret af Paya, en kråsnål föreställande den kejserliga örven, detta var hvad man fann hos kapten Baurny, förr vid gendarmkåren, numera en af geranterna i Rouhers tidning Ordre, Dit var gannolikt för att tillämpa likhet inför lagen som polisundersökning : äfven anställdes i redaktionslokalerna för S:t Cheron Correspondance, on legitimistisk och ultramontan tidning af svartaste färg, samt Ache Noire, ett blad, hvars namn jag nu första gången bör nämnas, men som, efter hvad det nu synes, är en republikausk organ, redigerad af hr Pierre Barragnan, Dessa Correspondances, såsom de kallas, äro litografierade blad, hvilka utkomma dagligen och sändas till sina subskribenter, men icke försäljas lösnummervis. Fråga har blifvit väckt om de icke egentligen vore att betrakta sågom maskerade tidningar och om de icke såsom sådana borde Bläggas att etälla samma caution och underkastas samma stadganden som vanliga dagliga tidningar. Detta är en punkt som väl bör undersökas och afgöras; men det är ej tvifvel underkastadt att ju icke dessa visitationer ha blifvit riktade hufvudsakligen mot bonapartisterne såsom varande de mest farliga. Da stac kars legitimisterne skulle länge ba kunnat fortsätta att i ostördt lugn rida sein käpp häst, hade icke bopapartisternes djerfhet väckt myndigheternas uppmärksamhet på faran, Det ser deck ut som om borspartisterne sannolikt långt mera äro koropro metterade af några oförsigtiga yttranden af de nu antastade perzonerna än af det som polismakten fann vid de företagna husvi sitationerna. Francais citerar ett bref från hr Mansard, ledaren för en afgjordt bonapartistisk correspondance, i hvilket han, under det han affekterar det fullkomligaste lugn med afseende på de papper och handlingar, som man vid den företagna visitstionen funnit hos honom, förklarar sin allvarliga önskan vara den, att allmänna meningen icke måtte ledas på villospår rörande dessa pappers verkliga beskaffenhet och betydelse. Han slutar på följande sätt sitt bref: Utom åtskilliga papper rörande pennisgargelägenheter och utom en stor mängd bref, hvilka jag, geåsom äldsta medlem af franska konservativa pressen, mottagit från alla delar af Frankrike, har man äfven tagit i beslag fem eller sex konceptprotokoll, förda vid sammanträden inom en komit6, som stått under hr Rouhers presidium Denna komite, hvilken haft till uppgift stt samla och förvalta de medel, som ifrarne för ett vädjande till folket sammanskjutit. har egt bestånd sedan tre år tillbaka och desz tillvaro är dessutom alls ingen hemlighet. Thiers kände till densamma och för Broglie kan den icke ha varit obekant. Den sammanträdde två gånger i veckan uti hr Rouherz bus, der densammas medlemmar samlades utan att på något sätt söka dölja sina besök, Hvart och ett af dessa protokoll inledes med en förteckning på de af komitens medlemmar, som varit närvarande vid sammanträdet, och bland dem skall man finna sidana som hertigarna af Padua och Cawbacer63s, generalen grefve Palikao, baron Echasserieux w. fl. Dessa äro just de mest pronorcerade bonapartister i Paris och i hela Frankrike, och för Rouher återetär det, att med den omständigheten att de två gånger i veckan sammanträdt i hans hus förlika det yttrande han den 9 Juni fälde i nationalföreamlisgen, då han sade: Jag förklarar, att så vidt jag vet finnes I. ej i Paris någon centralkomite för ett vädjande till folket, Jag ber att justitieoch inrikesministrarne må låta anställa undersökning om huruvida en sådan finnes och om huruvida den har eller icke bar förgreningar i departementen, För min del för: klarar jag på min heder, att, så vidt jagi vet, någon dylik komit6 ej finnes till. Republique francaise lemnar sin sida följande pikanta bidrag till de bonapartistiska agitationerna: Bland de fotografier, med hvilka den imperialistiska sekten öfversvämmar landet, för hvilka mr de Padoue och de andra forna dignitärerna hålla buti , hvilka de expediera med posten och hvilka de utan tvifvel snart komma att personligen utdela på broarna, finnes det en, som är i högsta grad löjlig och sem tyckes vara en verklig charlatanskylt. Den föreställer Napoleon III:s son, buren på en sköld af fyra symboliska figurer: en arbetare, en soldat, en bonde och en borgare. Hvarförej icke också en prest och en embetsman? Dej skulle göra raden full. Den unge mannen ligger knäböjd på skölden i en clowp-ställning, som utgör ett verkligt konststycke, och häller i venstra handen en fana, under j. det han med den högra håller i luften ett slags litet palmträd, som man är frestad att ta för en gåspenna. Från midten af skölden utgå strålknipper, alldeles som på fotografierna, som föreställa Kristi uppståndelse. Öfver ynglingens hufvud läser man deviserna: Vox populi, vox Dei och Allt för folket och genom folket — hvilket bonapartisterne naturligtvis tsga för en öfversättning af den förra. Denna tanke att låta bära sig på axlarne af olika personifikationer af det franska folket (minus embetsmännen och presterna, som är fria från dagsverket) är icke blott en ytterst löjlig dumhet, utan äfven en oförskämdhet, när det är frågaom en okänd pojke. De der personerna tyckas ha tagit denna de frankiskafhordernas trälaktiga bruk för ett nationelt minne, som man borde exploitera. Man tyckes ha nraktlåtit att förklara denna yngling, som är af ytterst blandad race, och följaktligen ursäktlig att han icke vet något om vårt lynne, att fransmännen stundom kunna föråraga förtryck af slöhet eller olycksdiger förkärlek, men att de aldrig vilja förnedra sig, vore det ockeå blott symboliskt. I söndags höll marskalk Mac Mahon på Longchamps revy med öfver 60,000 man. Vädret var utmärkt vackert och en ofant-j: lig mängd åskådare hado infunnit sig. Pre-l! sidenten var omgifven af en glänsande stab, i i hvilken man säg guvernören öfver Parig,l, general Ladmirault, krigsministern general ij Cissey, hertigen af Nemours och de utländ I: ska makternas militärattachger. National j: församlingens president och vicepresidenter, : samtliga ministrar och ett stort antal mili-l; tära notabiliteter bivistade mönstringen. Medlemmarne at diplomatiska kåren suttol på den rikt prydda vregeringstribunen.: Många deputerade voro närvarande. Efter j revyns slut helsades marskalken med bi-l; fallsrop af Bskådarne. Samma dag meåde-l, lade Journal officiel en dsgorder från pre-l!1 sidenten till trupperna. Denna dagorder: var af följande lydelse: Soldater! Jag har i nyss hållit en revy med de trupper, som , stå under militärguvercörens öfver Parisl, befäl. Jag kan endast loforda åeras godaj: hållning och regelbundenheten af de rörel ll Ber, hvilka de utfört inför mig. Jag begagnar detta tillfälle att uttrycka för er den varma tillfredsställelse, jag erfor, då jag hörde alla de generaler, som anförde armörö tär NAT AA NAD