fall.) Men oaktadt det kan vara förträffligt att ha makten i sina händer, är det dock bättre att veta, hur man skall begagna den. Det tjenar till ingenting att sitta på kusk. bocken, om man ej förstår att köra, eller ej vet, hvart man skall köra. (Munterhet.) Ja, vi äro nu på prof i detta hänseende. Jag skall icke kunna säga er hvad vi skola göra, men hvad vi icke skola göra. Vi vilja icke adoptera den politik, som några förklara så nödvändig för en konservativ regeI ring, nemligen en fullkomlig overksamhetspoJlitik. Vi äro skeptiska med afseende på J organiska förändringar, men vi tro på adIministrativa förbättringar. (Bifall.) Vitro, att det gifves många betydelsefulla frågor, som lätt kunna lösas genom lugn och besinning, men som skulle vara utomordentligt farliga, om de löstes i partianda eller af upphetsade filantroper. Vi kunna hafva tur eller otur med oss — det får framtiden utvisa — men så länge vi hafva makten, skola vi af alla krafter söka bevara Englands institutioner, och detta vinnes ej genom att taga det under öfvervägande, som vi lättast kunna komma ifrån, och låta framtiden sörja för sig sjelf. (Hör! Hör!) På den post, jag bekläder, fiones ej mycket, som kan göras på lagstiftningens väg. Mycket af diplomaternes arbete kommer icke, till och med i våra dagar, i dagsljuset, och det är just något betecknande för för diplomatien enligt min åsigt mycket olyckligt betecknande — att den först kommer till verldens kännedom, då den är misslyckad. Då underhandlingarna öfvergå till hotelser eller krig, lär verlden känna dem och mycket klokt folk säger då: Hvad tjenar det till, att vi hafva ministrar och sändebud?Men när motsatsen inträffar, då tvisterna biläggas på fredlig väg, får ingen veta något derom, och klokt folk säger då: Ab, det har aldrig varit fara å färde Jag talar icke om den närvarande tiden, jag häntyder ej på något, som nyligen skett; tvärtom är jag glad att kunna säga er, att Europas utseende dag för dag blir. fredligare. Jag behöfver knapt säga er, att detta är en tendens, som Eagland af all kraft skall söka uppmuntra — och jag tror att detta skulle vara förhållandet, hvem som än vore utrikezminister. Eng lands fred måste vara hvarje engelsk mini stars första tanke och pligt, och den andra är att upprätthålla Europas fred. Med dessa få anmärkningar ber jag er mottaga min tacksägelse för den ära, I bevisat mig. I en ledande artikel gör Times Disraelis tal till föremål för några anmärkningar och framställer den förmodan, att hans yttranden om att England uppnått den yttersta fullkomlighet med afseende på samhällsordningen icke är helt och hållet riktig. Det är en mycket behaglig doktrin, säger tidningen, men den är otrolig. Och då Dissaeli skryter öfver att vara Pitts efterträdare, äro vi tvungna att säga, att han allårig uträttat något, som kan jemföras med Pit:s lifsgerning. Vill han förtjena den utmärkelse, som hvarje hederlig ärelystnad eftertraktar, må han göra sig värdig den,. han har makten och måste finna sig utiatt bära dess ansvar. Det nordamerikanska repregentanthuset har den 2 Juni med 159 röster mot 25 antagit ett under namuet Paland Bill bekant lagförslag. som är riktadt mot mormonismen eller månggiftet, derigenom att den erkänner icke mormonska domare och edsvurna såsom kompetents att afgifva dom i mål mot polygamister. Då det var bekant, att en af mormonismens apostlar sjelf ville försvara sina bröders sak i Washington, voro alla platser öfverfulla och mötet var ett bland de intressantaste under hela sessionen. Saken: diskuterades för öfrigt med en viss reservation, enär man ville undvika att komma in på frågan om sjelfva månggiftet. Att mbinggifte är ett brott, som straffas, är en grundsats i alla moderna stater icke blott på kontinenten, utan. ifven i de nordamerikanska fristaterna, men det har hittilis varit omöjligt att genomföra strafflagen i Utah, der all rikedom, allt anseende och allt socialt inflytande är i polyramisternes händer. Men då Utah nu har itträdt ur sin hittills varande exceptionella ställning, då jernvägar sammanbinda det med unionens öfriga delar och de mormonska qvinnornas opposition mot månggiftet blifrit starkare än någonsicr, har icke konsressen längre kunnat förhålla sig passiv, 1tan att nedsätta sig sjelf. Man beslöt der: ör att så småningom införa reformer, enär nan ansåg det för omöjligt, att med ett venndrag taga lifvet af hela otyget. Så änge polygamister uteslutande beklädde iomarplatserna och furgerade som edsvur12, var det omöjligt för en qvinna, som begärde äktenskapsskilnad på; grund af äkenskapsbrott eller förut ingånget äktenkap, att erhålla rätt. Antingen afvisades len eller förlorade hon all andel i mannens örmögenhet, hvarigenom hon gafs till pris it det värsta elände. Följden deraf var, tt blott få qvinnor vågade höja sin röst not den förderfliga institutionen. Palandvillen afser att skydda qvinnorna mot domtolarnes partiskhet, och att i händelse af kilsmeesa tillförsäkra en rättvis andel i örmögenbeten. Under debatten i represenanthuset tog domaren Paland, efter hvilen den blifvit uppkallad, först till orda ch skildrade med lifliga färger de mormonska rättsförhållandena, som han under sin ristelse i Utah studerat. Han sade, att normonerne voro unionens dödsfiender, och tå OM IN kh MM m Mt vm mm mm mr Do mf ET nas a