Uti alla Boklådor i hufvudstaden och landsorten: Paul de Kocks Romaner i Svensk öfversättning. Elfva volymer af dessa anmälas till subskription. Den elfte lemnas gratis till dem, som uttagit de föregående 10 delarne. Särskildta delar säljas äfven. De hittills utgifna äro: Det lilla Stadsbudet . Bror Jacques ........... En Pariserbarberare ....... Damen med de tre Snörlifven . Mamsellen i Vindskammaren . Georgette .... Vinbärsklasen. 1: 50. 5 För att söka i någon mån häfva den temligen förvända föreställning, som en del af den svenska publiken tyckes göra sig om egentliga arten af och syftningen med Paul de Kocks författareskap, tillåta vi oss att på grund af några personers utlåtande, hvilka gjort sig kända för kritisk blick och sundt omdöme, här yttra följande: Man kan läsa en hel mängd af nämnde författares romaner utan att deri påträffa något, som ger grundad anledning till det antagandet, att han enkom och förnämligast skulle haft för afsigt dels att genom osedliga målningar reta till sinnlighet. dels att hos de lägre klasserna sätta skrattmusklerna i liflig rörelse. För öfrigt är det icke på långt när i alla hans arbeten som några obsceniteter förekomma: hvarföre en god del deraf kunna saklöst läsas äfven af fruntimmer, helst det torde få anses för stor skada, om de, för några få anstötliga ställens skull (hvilka de ju kunna hoppa öfver) skulle gå miste om allt det värderika, som dessa romaner i öfrigt innehåller. Äfven torde böra påpekas — hvad troligen knappast någon skulle ana — att man i Paul de Kocks arbeten rätt ofta får göra bekantskap med de ädlaste karaktärer. de renaste. vackraste och mest uppoffrande handlingar, ja! för dem, som mer tycka om att gråta än skratta saknas deri ej heller många djupt tragiska katastrofer. Såsom en särskild rekommendation för oftanämnda romaner torde i sin mån den förvånande notisen få gälla, att Påfven Gregorius XVI ej försmådde eller blygdes för, att uti sitt biliothek i vatikanen, i praktfulla band, förvara hela den dittills utkomna samlingen af Paul de Kocks arbeten (hvilka för öfrigt i milliontals exemplar äro spridda i de flesta af Europas länder) och att han, då han samtalade med någon af denne författares landsmän, aldrig försummade att med vänligt intresse efterfråga sin käre Paul de Kockshelsotillstånd m. m. Slutligen må anmärkas, det man nästan kan taga för afgjordt, att stoffet till dessa romaner är med något enda undantag, hemtadt ur verkligheten, så att författarens åtgörande till största delen blott består deri, att han förer de agerande fram på scenen, der han låter dem fritt tala och handla; hvarföre ock framställningarne få en naturlighet, som med skäl må kallas oöfverträfflig. (2845) on 1: 25, 2: 50. 2: 50. 1: 25. 2: 75. 1: 75.