Stockholms stadsfullmäktige sammanträdde i går e. m. kl. 6 å Stora böra salen, Bland de ärenden, som då förekomn.o till behandling, var frågan om den nys bron öfver Norrström onekligen den både vigtigaste och intressantaste och gaf älven anledning till en både långvarig och liflig diskussion. Genom de artiklar, hvilka va: rit synliga i vår tidning, är såväl riktningen och beskaffenheten af den föreslagna nya bron, äfvensom de skäl, som kunna tala för eiler emot densamma, 25 väl bekanta, att vi ej behöfva redogöra för sjelfva förslaget och kunna inskränka oss till att lemna en den kortaste öfversigt af den diskussioö, som inom stadsfullmäktige fördes i ämnet, Med ett långvarigt mesingsutbyte om hurnvida frågan den aftonem skulle företagas till behandling eller om man, såsom hr Sjöberg yrkade, skulle uppskjuta bebandlingen och afgörandet till nästkommande 1 Oktober. inleddes förhandlingarne. Med 41 röster mot 29 beslöts likväl, att man nu skulle afgöra densamma, och purten 1, som handlar om brons riktning och redd, föredrogs. Mot riktningen gjordes flere anmärkniagar delas or nyttans synpunk:. des ock 4 synnerhet ur det skönas, och xav :5nidtemligen allmänt, att det föreslagna Iaeskulle förstöra en af de vackraswe puvkior Stockholm eger. Hr Edelsvärd föreslog derföre att bron borde läggas från den föreslagna platsen vid Skeppsbron, till Carl XII:s torg, parallelt med Norrbro, och hr Nerman, att han borde sträckas i rikteing mot södra ändan af Lilla Trädgårdsgatan. Intet af dessa förslag möttes dock af några sympatier. Hr Lindhagens, att han akulle förläggas från Logårdskajen och mot Sillhofsgränden, rönte lik.ledes föga understöd. De talare, som uppträdde, voro temligen allmänt öfvsrens om, att ingen af de föreslagna linierna skulle medföra äsyft.d nytta, och att man just för denna ssxema nyttas skull borde föredraga den afutskottet färeslagna riktningen, äfven om man derigenom skulle komma att bryta mot det skönas lagar. Det nyttiga framför :tlt. Stockholm är -j. sade en talare, ett dock: skåp att visa för främlingar; det är stadens både skyldighet och rättighet att ordna så, som den med sina fördelar fiorsr vara bäst öfverensstämmande. Mot den af utskottet föreslagna bredden gjordes ock flera anmärkningar. Maa klandrade i allmänhet den i Stockholm rådande böjelsen att vilja göra gator och broar så kolossalt breda och storartade, och framhöll, att om ock något skäl kunde finnas för, att gatorna gjordes bredare än trafiken kräfde. så funnez dock intet som talade för att broarne gjordes så breda som hittills varit vanligt och som man nu ville göra denna, Man förenade sig derföre allmänt nog iett af grefve Björnstjerna framstäldt förslag, att brona bredd borde bestämmas Still 50 fot, så myckat mera som den gata, mot hvilken hoa skulle utmynna, icke komme att få större bredd än 45 fot. Man framhöll för öfrigt att en bro vore af nöden till följd af den ständigt växande trafiken mellan staden mellan broarne samt Blasieholmen och Ladugårdslandet. Stades måste derför otvifvelaktigt förr el!sr senare nödgas sjelf bygga en bro å den föreslagna platsen om man Ru ej antoge dea gåfva, som blifvit erbjuden. Ty den nu föreslagna bron vore, förklarade flere talare, helt enkelt en skänk, som om 25 år skulle tillfalla staden, Mot en sådan uppfattning anmärktes att staden helt säkert skulle nöd gas ge vika för den påtryckning allmänheten, missnöjd med de fordrade afgifterna, skulle utöfva, och inom ganska kort tid nödgas inlösa bron; då finge man se om bon verkligen vore en skänk. Men, förkla rades från den andra sidan, något dylikt behöfde man ej befara. De fordrade sfgif terna borde ej kunna uppväcka missnöje, ty de voro alldeles icke någon slags beskattning, utan helt och hållet frivilliga, och, yttrade prof. Rossander, vore de en beskattning, så vore de idealet för all ghdan, enär blott den som ville bär erlade skatten, Det vore, ansåg man, helt simpelt en galenskap att ej antaga det af byggnads. aktiebolaget gjorda anbudet, och sistnämnde talare förklarade, att om trettio är — då, i fall avbudet ej nu antages, staden blir tvun gen att sjelf bygga bron — skola för visso den tidens Aftonblad och krönikerkrifvare utropa: Herre Jesus Kristus! hvilka ksnor stadsfullmäktige voro för 30 år sedan, som ej antogo det då gjorda anbudet? Hade de gjort det, då eluppe vi nu bygga brop, då hade vi nu haft den gratis. Invändningen att det vore föga bevändt med skänken både i afseende på soliditet och prydlighet och att stadens invånare komme att förlora just lika mycket som bolaget komme att vinna samt att om bolaget e skulle bära sig, staden sannolikt blefye ködsakad att inlösa bron och det tillötverpris, hade ingen inverkan. Med 44 röster mot 32 biföllo stadsfullmäktige utskottets förglag, med den at gretve Björnstjerna föreslagna inskränkniogen 8 bredden till 50 fot. nrg TE