2, BAL OIVDISL Ov IfOL OCH IOBG BI IVUV TIOL å löfver marken. Detta torn blifver sålunda hl dubbelt så högt som den högsta af alla, al hittills af menniskor uppförda byggnad. -JÄnnu existerar emellertid denna, liksom Jalla de öfriga tillämnade byggnaderna, en I dast på papperet; något arbete är ännu ej I påbörjadt, och det är i närvarande stund I omöjligt att förutse, buru mycket eller lisltet af de mänga framstälda projekterna hlsom kan komma att förverkligas. Platsen för den tilltänkta expositionen är så beläIgen, att endast några hundra alnars bibana sätter Pennsylvsnia-jernvägen i stånd e att från Södern och Vestern ända bort från -San Francisco införa i expositionsbyggna: r den utställningsartiklarne i samma vagnar, som mottogo dem på afsändningsorterna; , Joch de öfver Atlanten ankommande artika lar kunna inom sigte af expositionsbygg a I naden aflassas på stranden af Schuylkill för pe latt derifrån på skenor befordras till platsen. t) Iden till en internationel utställning i I Philadelphia utgick ursprungligen från en a mr. Campbell, professor vid Wabash instiv tut i Indiana, hvilken i ett bref till mären , i Philadelphia framkom med det förslaget, ; latt Pennsylvanias bufvudstad, republikens -legentliga födelseort, borde blifva skådeI platsen för ett hundraårigt jubileum. Frank-Ilin-institutet, det äldsta i Pennsylvanien, I tog denna id om händer och inlemnade till I rådet ett memorial af den 20 Jan. 1870, i hvilket Fairmount Park i Philadelphia påpekades såsom den sjelfrkrifta platsen för Jen sådan festlighet. Utom vina histoIriska minnen, hade Philadelphia i geografiskt hänseende en fördelaktig beläI genhet, ypperliga kommucikationer till lands och sjös samt tillräckligt utrymme för det stora antal fremlingar, som komma lför att taga del i expositionen och den nationella festens högtidligheter. I början af Mars 1871 blef det i kongressen beslatadt, att den föreslagna expositionen skulle ega Irum, dock utan något statsbidrag, och att I presidenten skulle utnämna en komitå bestående af delegerade från alla unionens stater samt ega att utfärda inbjudning till främmande nationer att deltaga i densamma, så snart vederbörliga anordningar blifvit gjorda förde nödiga byggnacernas uppförande. Denna inbjudning är, som bekant, redan utfärdad; ritning till en expositionsbyggnad af glas och jern har blifvit godkänd, en grund om 450 acres af staden Philadelphia stäld till komiterades förfogande, och af Pennsylvanien ensamt subskriberad en summa at tre millioner dollars. Men med allt detta är det dock i denna stund osäkert, huruvida 1876 års exposition blir en internationel. I senaten har neml, förslaget om en verldsexposition i dessa dagar blifvit förkastadt, och det återstår nu att se hvad öde det får i representantkammaren. Skulle utgången der blifva densamma, blir väl ej annat för presidenten än att återtaga den af honom med kongressens bemyndigande utfärdade och af åtskilliga länder antagna inbjudningen. En i sanning snygg illustration till firandet af den amerikanska frihetens och sjelfständighetens jubelfest! Det sorgliga i denna historia ligger deri, att betydelsen af den ifrågasatta internationella expositionen icke blifvit undersökt och afhandlad med bortseende från enskilda 1okala intressen, utan att det är just dessa, som hela tiden epelat under och gifvit sig luft såväl inom kongressen, som inom åt skilliga pressens organer. Man unnar e Philadelphia äran och förmånen af ett så storartadt företag, och åtskilliga platser, bland hvilka förnämligast Newyork, hafva framkommit med sina anspråk på att få det omhänder, och sklunda gjort frågan till . en strid om hvar kyrkan skall stå, Detta visar sig bäst deraf, att Orestes Cleaveland från: N.Jersey, som i Newyorks in-1 tresse gjort en ihärdig opposition mot Philadelpbia, i fepresentantkammaren föreslog, att expositionen skulle hållas i Newyork ! under öfverinseende af the Åmerican in-. stitute, i hvilket fall denna stad ville åtaga : sig att utan bidrag från regeringes sida bestrida omkostnaderna. Här var således icke fråga om expositionens vara eller icke vara, utsn endäst om stället hvarest den borde ega rum, Till oppositionen hörde äfven den i dagarna aflidne representanten från Massachusset, senator Sumner från Boston. Till förmån för Philadelphia, såsom rätta platsen för ett amerikanskt jubileum, har man, som mig synes, med skäl åberopat bland annat dess historiska minnen. Hvilka förtjenster om Amerikas frihet och obero endn, som New England och i. synnerhet Boston kunna tillräkna sig, så var det dock i Philadelphia som Amerika föddes till ett sjelfständigt lif. Det var der, som den kontinentella kongressen, såsom den kallades, höll sin första session och utsåg Washington till anförare för arm6en. Det var der som i det fordna stadshuset, nu Independence Hall kalladt, republikens fäder en dag år 1776 samlades, förbundo sig att offra lit och egendom för friheten och så under tecknade sjelfständighetsförklaringen, medan från husets dom frihetsklockan ringde till en ny dag, för rtt nytt folk, som sedan dess vuxit från något mer än 2a till nära 40 millioner. Skulle, i trots af de svårigheter, som deremot uppresa sig, en internationel utställning 1876 här komma till stånd, finnes mycket som talar för ett deltagande i densamma från Sveriges sida. Sverige och Norge bafva, när man tager i betraktande deras ringa folkmängd, lemnat till Amerika en större kontingent af sina kraftigaste och härdigaste söner och döttrar, än något annat land. Dessa lefva här bokstafligen i det främmande, och deras förbindelse med fosterlandet äro af den mest enskilda art. Emigranten följes ombord af sina landsmäns medlidande och beklagande, för att ej säga förakt, och sättes nästan i samma kategori med dem, som för begångna brott söka rädda sig undan lagens arm. Detta förbittrar hans sinne och framkallar ej sällan hårda och orättvisa ord om det fosterland, som han dock i bottnen af sitt hjerta aldrig upphört att älska, Det gamla vikingalyn net, som alltid fört nordbon bort öfver hafven tiil fremmande kuster; de sangviniska drömmar om ett hesperiskt fjerran, som als drig blifva utdrömda der hemma i Norden; 1 den hos de aktiva folken af naturen inne f boende obenägenheten att stadna qvar på fädernetorfvan; — allt detta borde öfver. ja tyga oss om, att emigrationen från Skan-r dinavien aldrig kan annat än .momeptelth hämmas i sitt löpp och uppmana till attil bålla en skyddande och vårdande hand öf )k ver densamma samt underbålla en stadig F b nD n d a ot Ja oh ÅR ARR TR ME ERE ER HH 6 cc Å nt ble or fe bra fl An I de dr ER OR Rv ANA me DD a RR förbindelse med de skandinaviska kolonier, som uppstå på denana sidan Atlanten. Om sk skedde, mera än hittills, skulle nog svenska namnet här, till fromma både för Sveige och. dess emigranter, blifva mera re