FÅNGENSKAP.? ROMAN I TVÅ DELAR AF OUIDA. FRÅN ENGELSKAN ÖFVERSATT AF C. C. Blanche! du går nästan för långt i dina spörjsmål och man bör aldrig blanda sig uti så ömtåliga saker; jag hoppas det är sista gången jag behöfver vara ögonvitne till en så obehaglig tvist. Mr Chevasney, skulle ni vilja ha den artigheten hålla i denna silkesdocka åt mig? Just då inträdde några andra herrar och började samtala med de unga damerna; vi erforo deraf alla en verklig lättnad. Lady Flora nystade med nervös ifver sitt silke och höll ögonen ofrånvändt fästade derpå. De Vigne qvarstod vid spiseln och strök i tankfull tystnad sin hunds hufvad, tills ef: ter enkort stund middagen anmäldes serverad, då han bjöd markisinnan Ferrers sin arm och förde henne till bordet, Såvälunder måltiden som under aftonens lopp var han vid det briljantaste lynne. När vi inemot natten lemnat salongen och dragit oss tillbaka till ungkarlsvåningen, gick de Vigne ånyo ned och knackade På dörren till sin mors toilettrum. Hon väntade hosom och öppnade genast. De slogo sig neå framför spiseln och han slöt hennes: ena hand mellan sina båda, De Vigne var mycket öm och älskligt smeksam mot dem han älskade. Efter några ögonblicks brydsam tystnad fäste modren sina ögon med ängslig undran på den käre sonen samt sade nästan i en hviskning: Är det sant, min älskling ? ?) Så A. B, n:r 88—93, 95, 97—101.