han frukosterade på Chancery, syntes han äter lika glad och fryntlig. En sådan lycklig gök du är, de Vignel suckade lille Curly, medan de stodo på trappan och väntade på vagnen, som skulle föra de Vigne ned till stationen. Åh, jag vet just inte det, få se om vi kunna säga detsamma till hvarandra tjugu år härefter. Äfven om jag kunde, skulle jag inte vilja blicka in i framtiden, Jag älskar ovissheten, den är lifvets behagligasta krydda för den, som inte fruktar ödet, hurn det än må gestalta sig. Och sådant som hans framtidsperspektiv nu låg utbredt framför honom, hade han i sanning ej orsak att vara bekymrad. Så snart han rådde myndig ålder, blef han herre öfver stora rikedomar, oberoende i alla förhållanden och utrustad som han var med sinne att se lifvet från dess behagligaste sida samt af sin lyckat ymniga håf vor äfven meddela åt andra, hade man all anledning förmoda det hans verld ständigt sku!le komma att te sig ljus. Qui lira, verra! Med skämttidningen Punch, en äkta Ha vanna och sina reseffekter stätligt märkta Granville de Vigne, Esq. P. W. O. Hus sars steg han in i kup6a och ilade af öfver gränsen mellan yngling och man; lif vet med alla sina förbpppningar, vexlingar, fröjder och sorger låg nu färdigt att möta den unge mannep, som med begärlighet förde till törstiga läppar sina förväntnin ears gnistrande viv, ej ihågkommande, att äfven det har sin drägg på botten. Han for och lemnade oss alla i mycken saknad, ty enformigare och tråkigare än någonsin syntes oss nu våra dagar vid Freston-hill. Mängen gång undrade jag tysti mitt sinne, till hvad framtiden en gång skulle dana den stätlige de Vigne. ANDRA KAPITLET. Räfjagten. Det går inte avt läsa och jag ger det också hin, utropade en upg man, idethan