AUSRVAvA, OKI St SAVBDE UL VIRGE BUDOLLIDA SUP. OBE a SMET PR Ännu några ord rörande modersmålets upptagande såsom ämne i den muntligå afgångspröfningen vid elementarläroverken. Ehurv denna fråga såväl i pressen som inom riksdagens Andra kav mare vunnit en tillräcklig utredviovg, få vi dock på grusd af en uppsats i Nya Dagligt Allehanda för den 8 April detta år skäl att till ämnet återkomma. N. D. A. medgifver, att åtskilligt är att önska med afseende på undervisningen i modersmålet vid elementarläroverken, men anser, att det föreslagna sättet för bristens afhjelpande icke leder till målet, utan snarare motverkar detta. N. .D. A. undersöker frågan: hvaruti skall det muntliga profvet i modersmålet bestå? och uttalar den åsigt, att icke något sådant prof med fördel kan företagas, utan skulle det tvärtom leda till Eiskilliga olägenheter. På allt hvad N. D. A. i detta hänseende anfört svara vi blott, att det må tillkomma lärarne vid läroverken att sjelfva söka göra för sig klart, huru denra pröfaing skall försiggå, och att riksdagen icke bshöfrer derför göra sig nägra bekymmer. Hur kan man väl, i likhet med N. D. A., påstå, att anställandet af en sådan pröfning skulle medföra stora rubbningar i läroplanen utan motsvarande fördelar, då likväl vid årsexamina pröfning i modersmålet kan och hittills atan vådor kunnat verkställas? En god ledning för deu lärare, som i detta atseende är tveksam, skall för öfrigt blifva, att censorerne, som pläga tillkännagifva hvad de önska att läraren må genomgå, natur ligtvis äfven rörande pröfningen i moders målet uttala sina önskningar. Skulle det visa sig, att det fins lärare, som icke kunna examinera uti ett ämne, i hvilket de dock ansetts kunna meddela undervisning, är det gifvet att censorerne sjelfva både kunna och böra företaga denna pröfning. Hvarför misstro censorernes förmåga? Kan man väl tänka sig-rågot rimligt skäl, hvarför icke saodersmålet lika väl som andra ämren skulle kunna upptagas till muntlig pröfning! Skulie insigterna i modersmålet derigenom blifva lidande, bletve väl förhöllandet detsamma med andra ämnen. Vi ha dock icke sport, att N. D. A. vill utesluta någon annan undervisningsgren ar afgångspröfringen eller borttaga hela lenpa examen. Dock gäller väl om alla studier att, såsom N. D. A. också avmärkt, le böra idkas icke för vinnande af betyg i n examen utan för förvärfvande at en verkig, för lifvet duglig bildning. — Vi äro ika väl som någonsin N. D. A. varmt in;resserade för ämnets höjande vid läroverken genom en förbättrad praktisk lärare: oildning. Dock kuuna vi icke annat än lif. igt yrka, att modersmålet må komma till jamma rätt vid läroverkea som andra äm ren. Gifvet-är, att undervisningen imodersnålet skall förbättras, om hon underkastas rödig kontroll, och vi kunna ej försth, att lenna anses nyttig och nödvä-dig för öfriga imnen, men onyttig, ja skadlig för modersnålet! Blir den ifrågasatta förändringen genom: örd (ju förr dess hellre), skall det väl icke äpge kunna gå för-sig, att vid åtskilliga venska högreelementarläroverk det saknas ögre lärareplatser i modersmålet! Bhura let, såsom toan väl vet, icke är sällsynt rid tillsättande af lärsreplatser att modorsnålet sättes såsom blott ett bihang till anIra ämnen, har man dock vid åtskilliga lä overk icke aktat nödigt att ens till namnet kaffaxdet någon målsman Om man efter-) er i Sveriges statskalender för 1874, finner nan: till sin. häpnad (om man i denna sak an häpnavöfver något), att vid icke mindre in 8 högre elementarläroverk, nemligen Gefle, ; Judiksvall, Westervik, Skard, Strengnäs. Telsingborg, Kalmar, Östersund, skledes vid pera än 4 af vårt lands 31 högre elemenarläroverk, icke finnas några lektorsplatser, om omfatta modersmålet! Huru nu det skall örklaras att, fastän undervisning deri en igt skolstadgan skall meddelas kt de högre lasgerna, nägra lärare i ämnet för dessa lasser. vid nyssnämnda läroverk icke fin ag, derom, frukta vi, torde vederbörande rr rektorer, inspektorer, inspektörer, efoer, byråchefen för ärendena angående den ögre undervisningen samt ecklesiastikmi istern hafva svärt att gifva tillfredsstälande upplysningar. Vi hafva hört framstående personer förlara, att den ifrågasatta förändringens gewomförande skulle medföra störtande af den wögre bildningen i vårt land! Vi hoppas ock, att denna bildning icke står på så lena fötter, att hon icke kan hålla sig ippe utan den fosterländska bildvingens örnedring. Vi beklaga bittert den uppfatt ing, som i hvarje om än sålitet försök att åta svenek bildning inom Sveriges land :omma till beders ser stämplingar mot den ögre. Om vi äro svenskar och känna oss tolta öfver att vara det och icke sörja öfer att vi icke blifvit födda till greker eler romare, om vi glädja oss öfver att ega tt språk och en litteratur, som väl kunna thärda en täflan med mera berömda, om vi cke anse utmärkta svenska språkforskares ch författares sträfvanden cch arbeten ara alldeles onyttiga och förspillda, dä kola vi väl alla hvar och en i sin stad cke tveka att göra något för att lifva håsen och höja aktningen för modersmålet. ch här gäller det nu (märke man det väl!) lott att låta den granskning af undervisninen inom skolan, som staten för andra ämen påbjuder och anser nödvändig, äfven få omma modersmålet till del. Hvilken kan äga nej till en så billig begäran? Ingen, om önskar att undervisningen må blifva så efvande och kraftig som möjligt. N.