Till Redaktionen af Aftonbladet. Aftonbladet för den 7 dennes innehålle en artikel rörande konsulatet i Calais, hvil ken torde förtjena några ord till svar. Dei yttras bland annat, med afseende å koxsulat väsendet: Första vilkoret för ett förbätt. radt tillstånd på detta statstjenstens områ de är, hvilket redan ofta anmärkts, mer hvilket säkert ännu tål att ofta upprepas att vid tillsättning af konsuler, de grund satser varda erkända och tillämpade, son grundlagen föreskrifver och som eljest till kämpat sig ett mer och mer obestridt herra välde, så att — skicklighet och förtjenst e undanträngas af personlig hänsyn. Sena ete tillsättsingen af den befattning, hvar: nuvarande innebafvares skicklighet belyses i vår insändares artikel, är ett exempel bland många på de dåliga traditiener, som ännu blott alltför mycket göra sig gällande vid detta slags befordringar 0. s. Vv. När den nuvarande innehafvaren a? plat sen år 1870 förordnades att förestå konsu: latet i Calais, hade han, såsom den obestridligen mest meriterade och i konsnlatgöromål mest erfarne bland tolf sökande. blifvit i främsta rummet ä förslaget uppförd af säväl kommerskollegium som norska departementet för det inre, och utan stor mannamån hade säkert ingen af de öfriga sökande kunnat ställas framför honom, som företedde de mest hedrande intyg öfver er 30-årig tjenstgöring vid andra koneulat i Frankrike. Hvar och en, som det önskar, torde med lätthet kunna göra sig härom förvissad i utrikesdepartementet. Såvidt ej hans befordran under dessa förhållanden anses vara stridande mot grundlagens föreskrifter torde följaktligen Aftonbladets klander i detta fall få anses oberättigadt. Författaren fortfar: Det finns ett annat grundlagsbud, vi mena den föreskrift, som säger, att K. M:t eger att entladiga innehafvare af förtroendesysslor, när hsn pröfvar rikets tjenst det fordra. — — När har man sett detta grundlagens bud tillämpas i den mening som var grundlagsstiftarnes? 0. 8. V. Hvad konsulsstaten beträffar, svaras här. på, att det sistnämnda grundlagsbudet tilllämpades senast den 10 sist!. December, då vice-konsuln i Philadelphia blef för tjenstefel afsatt och en annan i hans ställe ut nämnd. Hvad beträffar tillförordnade konzulns i Calais uppträdande i den rättegång, rom artikeln afbhandlar, äro tankarno derom de Jade bland exportörer och skeppsredare här hemma, af hvilka somliga klandra konom, medan andra anse honom ha handlat rätt. Om något fel blifvit begånget under rätts gången, lärer skulden derför drabba den franske advokat, som fört kapten Andersens talan, men ej konsuln. När i betraktande tages, att de förenade rikena hafva i utlandet anstälde 671 generalkonsuler, konsuler eller vice-konsuler, och att mot ett mycket ringa fåtal bland dem klagomål veterligen blifvit anförda, torde långt större anledning finnas att anse dessa, för det mesta mycket iila aflönade, tjenstemän i allmänhet på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina skyldigheter, i stället att öfver dem fälla det stränga klander, som mer än en gång varit synligt i Aftonbladets spalter. så mycket mer, då långt ifrån hvarje offentligen framstäld anklagelse met dem vigat sig grundad, utan de flesta, när förhållandet blifvit undersökt, torde ha befunnits oberättigade. Då det är bekant, att utrikesdepartementet med nöje meddelar alla de upplysningar, som kunna leda till utredning af dylika frågor, skulle säkert många misstag och obefogade beskyllningar kunna undvikas genom att der söka underrättelse om sakförhållandena, innan anklagelser sådana som de här ifråga varande framkastas. X