med det Apprättade hyreskontraktet tillskyndat hyresgästen betydlig skada och förlust. förre egaren måtte förpligtas att till hyresgästen utgifva begärd skadeersättning. Rådstufvurätten ogillade käromålet, hofrätten utlät sig: att, som 16 kap. 15 2 jordabalken föreskref, att köp bryter legostämma, Samt dervid icke tillförsäkrats hyresgäst rätt till skadeersättning, gillades rådetafvurättens dom-. Af högsta domstolens 6 ledamöter, hvilka deltagit i behandling af detta mål, förenade sig 5 om följande beslut: Då 16 kap. 15 3 jordabalken föTeskrefve att köp bryter iegostämma, dervid ersättning för det brutea legoaftalet ej blifvit hyresgäst i stad, såsom i fråga om landtbo skett, förbehållen, samt hyresgästen icke uppgifvit, det honom af husvärden blifvit tillförsäkradt, att, äfven i händelse af husets försäljning, varda vid den förhyrda lägenbeten bibehållen, fastställdes bofrättens dom.Efter att nu hafva förutskiokat dessa för frågans riktiga bedömande nödiga upplysningar, vilja vi granska artikelförfattarens skäl för sin från domstolarnes åsigt afvikande mening, Vi finna dervid det hesynnerliga att författaren lemnat vår svenska lag, uti hvilken han troligen icke finner stöd för sin mening, åsido och i stället begifvit sig in på moralfilosofiens område. Han säger nemligen: Det är en gifven tusenärig och i alla civiliserade länder iakttagen rättsprincip att en hvar måste uppfylla det kontrakt, som han ingår, eller, der han sådant underlåter, giva ersättning till den, som deraf lider skada. enna rättsprincip utgör grunden, till rättstillståndet i hvarje land. Den finnes väl i ingen lag såsom allmän rättsregel bestämdt uttalad eller påbuden, men den följer at sig sjelf och utgör ett axiom, förutan hvilket intet rättstillstånd är tänkbart. Vi gilla nog denna väl sagda fras till alla delar, utan att likväl kunna inse ätt medelst densamma i föreliggande fall något egentligen bevisas. Öm nemligen egaren af ett hus uthyr en lägenhet deri på längre eller kortare tid, så lär väl ingen kunna bestrida att han dertill är fullt berättigad ; och om han sedermera säljer huset till annan person, så lär e) heller någon kunna förneka att sådant är hans obestridliga rättighet. Genom husets försäljning bryter han ingalunda sitt med hyresgästen afslutade hyresontrakt, utan detta kontrakt brytes först då, när hyresgästen uppsäges till aflyttning i förtid; men denna uppsägning sker, väl till märkandes, icke af säljaren utan af köparen och på dennes eget bevåg och ansvar samt utan någon medverkan eller medgifvande från säljarens sida, kanske till och med emot hans vetskap eller vilja. Under sådana förhållanden vore det bra besynnerligt om säljaren, på sätt artikelförfattaren vill, skulle kännas skyldig att ersätta hyresgästen den skada, som genom kontraktets Uppsägping möjligen uppkommit, ty att ersätta uppkommen skada åligger, enligt vårt förthenanhie, endast den, genom hvars förvållande skada skett, d. v. s. i förevarande fall köparen. Att denne åter är på grand af lagens stadgande att köp bryter legostämma från al l sålunda upp: kommen ersättningsskyldighet befriad, kan CM i ringaste mån förandra förhållandet emellan fastighetsegaren och hyresgästen, Artikelförfattaren anser visserligen att säljaFen skall uti köpekontraktet förbehålla hyresgästen rättighet till qvarboende så länge fegöstämman räcker, men någon sådan skyldighet åligger lagligen icke säljaren, Man bör väl antaga, att hvarje sambällsmedlem känner gällande lag och inrättar sina handlingar i öfverensstämmelse dermed. Hyresgästen visste såFedes, då han afslutade hyresaftalet, att en möjligen blifvande ny egare till huset egde rätt att uppsäga honom; han visste äfvenledes, att han kunde förekomma en sådan förtidig uppsägning genom att låta inteckna sitt hyreskontrakt. Då han nu icke har bogagnat, sig af denna honom i lag medgifna förmån, bör han skylla sig sjelf för följderna af sin försummelse. At; kasta ansvaret härför på fastighetsegaren, hvilket sker då man begär skadeetsättning af honom för det han vid försäljningen af huset icke förbehållit hyresgästen rätt att bo qvar, en rättighet, som ingen kunnat fråntaga honom, såvida han icke genom uraktlåtenhet att låta inteckna sitt kontrakt hade förverkat den, kan yisserligen vara särdeles beqvämt, men är dock stridande mot hvarje menniskas sjelfbestämmelserätt. Sveriges lag, den enda, som vi svenskar i förevarande fall behöfva rådfråga, ger icke heller anledning till antagander att en dylik skyldighet skulle åligga fastighetens egare, desto mindre som den princip på mer än ett ställe i samma lag finnes uttryckt att, der egandeoch nyttjanderätt till fast egendom komma i kollision med hvarandra, skall nyttjanderätten vika för eganderätten. . Artikelförfattaren säger vidare att K. M:ts förenämnda dom skulle blifvit helt annorlunda om Högsta domstolens ledamöter hade kastat en ) blick på den romerska lagstiftningen: De locato et conducto-, samt anför en ur sammanhanget lösryckt del af sistoämnda lag, som i öfversätt-: ning lyder: hyresman eger för sig nyttja den sak han hyrt eller njute ersättning för hvad soml: bristers. — Oss tyckes detta citat icke bevisa : något annat än att artikelförfattaren läst latin; och hans rekommendation af samma lag åt Högsta domstolens ledamöter, anse vi så mycket mera otillständig som uti 16 2 af regeringsformen uttryckligen säges att Svensk man skall döpsas efter Sveriges Lag och laga Stad; ar. Vi förbigå hvad insändaren vidare anför till stöd för sina åsigter såsom varande allt för vid lyftigt att kunna inom den trånga ramen af enl: tidningsartikel nöjaktigt besvaras; i synnerhet som det redan anförda torde vara tillräckli tatt) bevisa, det insändarens åsigt saknar stöd uti: svensk lag; och så länge en paragraf uti samma lag finnes, som stadgar att köp bryter legostämma, lär för en hyresgäst, som vill försäkra sig om beståndet af sitt Tar okontrakt, intet annat medel finnas, än att låta inteckna detsamma. Någon skadeersättning för det brutna hyresaftalet lär han lika litet hädanefter som tillförene varda tillerkänd, såvida han icke i kontraktet eftugat sig sådant. Stockholm i Februari 1874. . På Stockholma fastighetsegareföreniogs väghar: Dess styrelse. rn Rättegångsoch polissaker.