Det förr än I nästkommande December. Det kt derför mycket dumt af er att hålla en person häktad mot en underhållskostnad om 45 francsi månaden blott för det barbariska nöjet att berFöfva honom bans fribet och skilja honom från hans unga haustra, som är förtvidad öfver si eokestånd i förtid.Tapetseraren svarade: Monsieur! Allt sedan andra månaden efter er inspärrning bar jag ej gifvit ut till ert underhåll en sou af det belopp, som lagen bestämmer, och ni har således ej kunnat bli qvarhållen. Jag har ej trott annat, än att ni var ute för länge sedan. Det måste således vara någon af ere, fordringsegare, som har fortsatt) der jag slutade. . Hvilken hemlighet kan väl hvila häröfver! tänkte grefven. . Han var icke skyldig någon annan menniska än honom, tapetseraren. Och ändå erlades den af lagen stadgade underhållskostnaden med en noggrannhet, som var ytterst betecknande. . . Tapetserarens bref blef visadt: för direktören i Clichy och han tog genast i förhör den person, som infann sig och erlade underhållskostnaden, 45 francs. Då fick man lösningen på gåtan. Grefven fick nu veta hvem det var som visade ett så ömt och så, uthållande intresse för ko nom. Det var hans hustra!