VINGLAREN.) BERÄTTELSE EV JOHAN JOLIN, Den qvinna, som så kan förändra en man och framkalla en så oegennyttig allt uppoffrande hängifvenhet, måste dock vara. en engel på jorden, tänkte Melcher, der han några ögonblick stod stirrande på dörren, genom hvilken Bluhm försvunnit. O, jag eländige, som försummat, som förolämpat och marterat en sådan engel!Med strålande ögon, i hvilka glänste en daggdroppe, som bebådade de ädlare föresatsernas daggryning, trädde Melcher in till sin hustru, der hon satt sömmande vid sitt barns sjuksäng. Tyst, tyst, hon gsofver, hviskade Inga, Melcher drog sin hustru ut i rummet värmast Violas, framförde helsningarna från Arthur och lemnade fotografikorten och pa keternaå, fF Kommer han inte sjelf och säger oss farväl? hviskade Inga under ytterlig be: klämning. Nej, han tyckte att endast en helsning var bäst för oss alla. Melcher beskref nu för Inga betydelsen af de båda paketen. Du har nu din mans öde i dina händer, du har straffets gissel. och hämdens glafven, sade Melcher med ett vemodigt le. ende, i det han lade armen kring sin hustrus smärta lif. Vi ska bränna det här paketet en dag tillsamman, sedan du har hållit dina löften till Gud och din hustru, suckade Inga. Det ska bli en glädjeeld öfver alla glädjeeldar, att få se den lågan: 4) Sa A. B. n:r 25—86, 88, 40—42, 44—48, 60, 62-54, 50—60, 62.