YVIRLU BUVIG BLUSIV alvtLLalUINBarl Ulla 1lU0LLlarande behålla statslänet för att vinna de 2!2 procent, som skilnaden utgjorde mellan de 2 procent, hvilka det sjelft erlado för lånet och de 42, som det vid diskontering i banken erhölle. Enligt kontraktet har K. M:t rätt att påskynda ifrågavarande amortering och talaren ville att K. M:t nu skulle begagna sig af denna rättighet, Hr P. Olsson frän Helsingborg ansåg ock att en 2törre amortering rättvisligen borde ega rum, Hr Liss Olof Larsson framhöll att utkottet uttalat att man icke nu borde låta anmärkpingarne föranleda till nögon åtgärd, något som dock icke lade hinder i vägen för att hägan en annan gång upptages. Sedan dess utom hrr Jöns Pehrsson och Lyttkens haft ordet för ett meningsutbyte angående konstitationsutskottets skyldighet att taga itu med denna sak, något som den förre fordrade och den senare visade vara obefogadt, blefvo vid anställd omröstning revisorernes an märkningar af kammaren godkända med 133 röster mot 30. Då nionde punkten af utskottets utlåtande föredrogs, blef åter pappersaffären föremål för rätt skarpa uttalanden. Hr Hedin upprepade sitt yrkande att dåchargen ej borde sträcka sig längre än till den 23 Jatuari, och detta ej blott för pappersaffärens skuil, utan ännu mera emedan utskottets knappa tid och många arbeten bindrade det från att såsom revisorerna anställa vederbörlig granskning. Med honom instämde hrr Liss Olof Larsson, O. B. Olsson och OC. 4. Larsson, af hvilka isynnerhet den förstnämnde skarpt klandrade den opassande ton, hvari kowmissariatet besvarat riksgäldsfullmäktiges anmärkningar. — Hr Leijer förnyade sin förut gjorda fråga och erhöll af frih. Ericson det svar, att dechargens ut sträckning öfver revisionsåret berodde på att man ville ha så kort tid som möjligt mellan granskningen af fallmäktiges förvaltning och omvalen af nya fullmäktige. Euär intet skäl fannes för att hålla frågan om pappersaffären öppen till nästa riksdag, yrkade tal. bifall till utskottets hemställan. — Samma äsigt delades af hrr Jöns Rundbäck, P. Olsson och grefve Sparre, hvilka emeilertid alla erkände att kommissariateta beteende förtjenade klander, men att det borde lemnas åt fullmäktige sjelfva att skaffa sig respekt hos sina underordnade, Den sistnämnde talaren visade sig högeligen upprörd och förtretad öfver det sätt, hvarpå man användt de förflutna timmarna, och förklarade sig skola komma att rösta för bifall till utskottets hemställan, på det man icke äfven vid nästa riksdag skulle få att glädja sig åt ett par timmars angenäm diskussion öfver dylikt faask., Resultatet blef det, att hr Hedins yrkande bifölls med 93 röster mot 50, hvilka afgäfvos för utskottets hemställan. Dorefter förekom till behandling statsutskottets utlätande angående af K. M:t begärda statsbidrag till vägars anläggning, brooch hamnbyggnader aamt vatienkormmunikationer äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag. Utskottets utlåtande bifölls af denna kammare i alla punkter utom den 7:de, der K. M:ts förslag om 40.000 i stället för hittills utgäende 20.000 kronor till mindre hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder, blef, trots utskottets afstyrkande hemställan, efter en stunds liflig diskussion af kammaren bifallet. För K. M:ts förslag talade rr Casparsson, Lyth, Fredriksson, Danielsson, Jöns Pehrsson, Granlund, Santesson och Dickson, hvilka alla framhöllo otillräckligheten af det hittills varande anslaget. Hrr Jöns Rundbäck, Liss Olof Larsson, P. Olsson rån Helsingborg samt C: Ifvarsson försvarade deremot utskottets. förslag, hufvudsakigen på det skäl, att anslaget på det hela varit blott föga anlitadt. En af talarne, ir P. Olsson tycktes hysa betänkligheter uot ett bifall till K. M:ts proposition, på len grund att anslaget skulle helt och hälet ställas till K. M:ts förfogande, och gaf etta civilministern, statsrädet Bergström, anledning att med märkbar hetta förklara, stt regeringen icke missbrukat det förtronde, sor i detta afseende förut lemnats lenne, och uppmanade den föregående talaen att uppge nägra fakta till stöd för en potsatt äsigt. Hr C. Ifvarsson tog då orlet och uttryckte sin örundran öfver att ivilministern toge denna sak så häftigt, ich frågade om det vore meningen att göra jenna fråga till en kabinetssfråga, ett spörsnål, som väckte mycken munterhet i kamnaren, Civilministern, som fann sig öfveraskad af hr OC. Ifvarssons interpellation ler hvad det skulie kallas, förklarade dock tt han hvarken hegärt eller komme att egära något förtroendevotum, — Efter lutad öfverläggving förkastades statsutkottets och godkändes K. M:ts förslag med 2 röster mot 71. Vid aftonens sammanträde i Andra kam varen öppnades förhandlingarna med en lifig debatt rörande gstatsutskottets afstyrande af det af K. M:t begärda anslaget till äganläggning mellan ViutangiiJackasjärvi anosuando by i Pajala i Norrbottens Lipp ark. Her Rutberg, Bäckström, Malmberg, Tedin, Törnebladh, v. Schoultz, Gumwelius och refve Björnstjerna uppträdde med värma ör bifall till den k. propositionen, dervid ramhållande den brist på kommunikationer, om Juckasjärvi eger, hvars befolkping har jo mil till närmaste läkare och vissa tider ä året långa stycken ej konde komma fram unat än gäende, bärande sina bördor på yggen. Dessa socknar ensam orofattar dock n areal af 110 qvadratmil, med en vissergen nu ganska gles befolkaing, men som äkerligen, om orten bland annat komme i örbindelad ved andra trakter, skulle ej obeydligt kunna ökas, alldengtoad der funnes anska god jord oah i vissa delar en rätt od skogsbörå äfvensom malmfyndigheter. nvånarne derstädes lefva emellertid nu nder s6 hårda vilkor, att de visserlien ej dö, men icke heller kunna lefva i menskligt sött, i fall denna väganiggning rekas Aflägserheten af dessa ygder borde tals för ett bifall i stället för slag ä den k. propositionen, helst under ;yrhbilanden, då öfvexskott funues i state a8san Om man — såzom väg och vatten yggnadsstyrelsen föreslagit och hr Liss lof Larssön uador djskussionen yrkat — vände med beviljandet af Jotig anslag tilldess PES RN a